Pappa som stämt son på laglott nekas prövning i HD

Fram till 2011 ägde en man och hans farmor ett radhus tillsammans, då huset såldes. Tre år senare dog farmodern, men dessförinnan – under 2010 – hade hon skrivit över sin del i radhuset till mannen genom ett gåvobrev. Farmoderns son, tillika mannens pappa, var den enda dödsbodelägaren och han försökte efter dödsfallet få hälften av gåvan som sin laglott. Enligt pappan hade radhuset sålts på nytt år 2014 för cirka 5,1 miljoner kronor och enligt honom borde därför hans laglott i slutänden bli runt en miljon kronor. Mannen motsatte sig pappans krav och menade att han inte fått ta del av någon värdeökning, eftersom radhuset såldes redan 2011. Mannen ansåg därför att radhuset skulle värderas till försäljningspriset 2011, 3 miljoner kronor, vilket skulle ge en laglott på cirka 360 000 kronor. Denna laglott borde enligt mannen sedan jämkas till noll kronor, på grund av fyra gåvor samt ett lån som mannen skulle ha gett pappan. Solna tingsrätt gick på mannens linje. Tingsrätten ansåg i och för sig att laglotten enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken bör vara lika stor som om den bortgivna egendomen fortfarande ingick i kvarlåtenskapen. Domstolen ansåg dock också att undantagsregeln i samma bestämmelse var tillämplig – vilket skulle det leda till ett materiellt otillfredsställande resultat om värdet hade bestämts ti…


Du ser nu enbart en del av hela artikeln, vill du ta del av hela materialet (inkl. målnummer, instans och det underliggande avgörandet)?

Testa gratis i 14 dagar genom att fylla i dina uppgifter nedan och få tillgång till över 40 000 olika artiklar och domar. Klicka här för att läsa mer om våra olika produkter.

 

Ja, jag vill ansöka om ett gratis testkonto!