Kan ett bolag som finansierat sin verksamhet via ett koncerninternt finansbolag, som i sin tur tagit upp ett obligationslån, utsättas för dubbla betalningskrav om det blir föremål för företagsrekonstruktion eller försätts i konkurs – och därmed ekonomiskt sett drabbas hårdare jämfört med om bolaget gjort en direktupplåning från obligationsägarna? Hans Renman redogör, utifrån ett exempel på ett konkret finansieringsupplägg, hur det som i USA och England kallas ”double-dip” kan antas bli bedömt enligt svensk rätt om frågan skulle aktualiseras här.