Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

76-åring nekas ersättning för skällande grannhundar

En 76-årig man har inte lyckats visa att grannhundarnas skall varit så höga och så omfattande att dessa objektivt inte ska behöva tålas. I brist på ljudmätningar eller annan utredning nekas han därför skadestånd och nedsättning av årsavgiften. Han åläggs i stället betala föreningens rättegångskostnader på drygt 50 000 kronor.

76-åring nekas ersättning för skällande grannhundar

En 76-årig man innehade tillsammans med en annan person en bostadsrätt i Malmö. Lägenheten är ett radhus och mannen tillträdde bostaden i mars 2016.

Mannen har vid flera tillfällen klagat till föreningen om att han störts av skällande hundar som tillhör två grannar. Efter flera inlämnade klagomål skickade mannen i september 2019 ett kravbrev på föreningens styrelse, vilket styrelsen dock bestred med hänvisning till den undersökning som vidtogs 2018.

I maj och juni 2020 påminde 76-åringen återigen om att styrelse borde göra något åt de skällande hundarna.

100 000 kronor

Mannen har nu väckt talan mot föreningen vid Malmö tingsrätt och yrkat ersättning med dryg 100 000 kronor, varav drygt hälften avser nedsättning av årsavgiften och resterande avser skadestånd.

Mannen menade att båda grannarnas respektive hundar i princip hade skällt varje dag sedan 2016, vilket föreningen hade underlåtit att agerat på. Skallen hade enligt 76-åringen lett till oro, stress och psykiska påfrestningar som i sin tur lett till magkatarr och en hjärtinfarkt.

Föreningen bestred yrkandet och pekade bland annat på att den utrett påståendet om störningarna men inte funnit något stöd för detta. Endast en annan granne av de sju som svarade på den utskickade enkäten uppgav att en granne hade en skällande hund. Övriga sex medlemmar svarade aldrig på enkäten, vilket föreningen uppfattade som att de inte hade några klagomål.

Enligt bostadsrättslagen, BRL, kap 7 §§ 2 och 4 framgår att en bostadsrättshavare har rätt till skälig nedsättning av årsavgiften om det uppstår hinder eller men i nyttjanderätten genom föreningens vållande.

Objektiv måttstock

Väsentligt för bedömningen är den allmänna uppfattningen om vad som bör tålas, vilket innebär att man inte bör ta särskild hänsyn till människor som är känsligare eller ömtåligare än normalt (se exempelvis prop. 2002/2003:12 s. 116 f.).

I praxis framgår samtidigt att störningar bör bedömas efter en objektiv måttstock (se NJA 1991 s. 574 och RH 2014:1).

Tingsrätten ifrågasätter inte 76-åringens uppgifter om hur han upplevt störningar i form av skällande grannhundar. Emellertid har han inte kunnat göra sina observationer allmängiltiga genom ljudmätningar eller genom andra närboendes uppgifter. Det saknas därmed förutsättningar att, enbart på 76-åringens egna uppgifter, slå fast att störningarna objektivt varit sådana att de inte i allmänhet ska behöva tålas.

Inte heller har mannen lagt fram tillräcklig bevisning för att anses ha styrkt påståendet om att hundskallen i förlängningen vållat honom personskada. Sammanfattningsvis ogillas mannens talan.

Vid den utgången förpliktas 76-åringen att betala föreningens rättegångskostnader med 52 875 kronor. 

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T 7372-20.pdf

200 KB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Skadeståndsrätt, Övrig nyttjanderätt, Bostadsrätt