Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Adoption av vuxen styvdotter blir HD-fråga

Mannen har den 29-åriga styvdotterns samtycke och har ”i praktiken alltid haft ett mycket nära far- och dotterförhållande” med henne. Trots det ansåg varken tingsrätt eller hovrätt att det var lämpligt att lämna tillstånd för vuxenadoption mot den biologiska pappans bestridande. Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd för att avgöra frågan.

Adoption av vuxen styvdotter blir HD-fråga

En man i 50-årsåldern ansökte vid Helsingborgs tingsrätt om tillstånd till adoption avseende sin idag 29-åriga styvdotter.

Mannen hade gjort motsvarande vid ett tidigare tillfälle, men då fått avslag i tingsrätten och nekats prövningstillstånd i hovrätten.

Mannen åberopade i detta ärende att styvdottern och hennes mamma flyttade in med honom innan styvdottern fyllt ett, att de under alla år haft ”en mycket bra och nära relation” samt att han varit ”mycket involverad i hennes uppväxt”. Dottern samtyckte till adoptionen och uppgav för egen del att hon som liten träffat sin biologiska pappa fem-sju gånger under sommarloven och en gång 2012 eller 2013. De hade haft sporadisk kontakt via Facetime och e-post och hade sedan adoptionsansökan gjordes inte haft någon kontakt alls.

Tingsrätten ansåg dock att skälen för att adoptionen skulle vara till fördel för kvinnan inte kunde anses tillräckligt starka när den biologiska pappan bestred ansökan.

I den nya ansökan angav mannen bland annat följande. Han har varit kvinnans förälder sedan hon var yngre än ett år gammal, uppfostrat henne och ”i praktiken alltid haft ett mycket nära far- och dotterförhållande”. Mannen är också pappa till kvinnans tre år yngre bror. Kvinnan är nu själv mamma och en adoption skulle inte bara befästa förhållandet mellan pappa och dotter utan även mellan morfar och barnbarn. En adoption skulle samtidigt inte på något sätt förhindra en framtida kontakt mellan kvinnan och hennes biologiska pappa – även om ingen av parterna framfört något önskemål om kontakt sedan den förra ansökan om adoption.

Kvinnan uppgav samtidigt att hon genom adoption ville ”befästa den känslomässiga och faktiska far- och dotterrelationen som hon har med [mannen]” – och uppgav att hon saknade intresse av att kontakta sin biologiska pappa, som inte heller tagit några initiativ till att kontakta henne.

Kvinnans biologiska pappa – som är bosatt i USA – motsatte sig ändå ansökan och gjorde gällande att det främst var avståndet och kvinnans mamma som försvårat deras kontakter. Hans önskan var dock att få bli del av kvinnans liv och engagera sig i sin roll som pappa och morfar, uppgav han.

Tingsrätten konstaterade att frågan om adoption prövats så sent som för tre och ett halvt år sedan. Omständigheterna som åberopades till stöd för ansökan var enligt domstolen i princip också desamma som tidigare.

Att kvinnan ”på den trots allt relativt korta tid som har förflutit sedan det förra adoptionsärendet” inte haft någon kontakt med sin biologiska pappa utgjorde enligt domstolen ”i vart fall för närvarande” inte ett förhållande som kunde leda till att adoptionen bedömdes lämplig. Inte heller i övrigt hade det framkommit något nytt eller ändrat förhållande som gjorde att adoptionstillstånd kunde ges och ansökan avslogs därför.

Mannen överklagade men Hovrätten över Skåne och Blekinge anslöt sig helt till underinstansens bedömningar och avslog överklagandet utan tillägg.

Mannen överklagade på nytt och Högsta domstolen beslutar nu att meddela prövningstillstånd i målet. 


Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

o2309_21pt.pdf

1 MB
Instans
Högsta domstolen
Rättsområden
Internationell privat- och processrätt, Adoption och föräldraskap