Den kvinna som åtalats av sin handledare på Lunds universitet hade sökt sig från Turkiet för att bedriva studier i Sverige. De inledde en relation och kvinnan anklagade senare mannen för att ha trakasserat henne, både inför universitetsledningen och i sociala medier.
Det är ostridigt att kvinnan under tiden från den 1 oktober 2018 till den 23 december 2020 skickat e-post, gjort Facebookinlägg och skrivit de Tweets som är föremål för åtal på elva punkter. Kvinnan hade i samband med publiceringarna 7 057 följare på Twitter.
Den samhällsvetenskapliga fakulteten genom dess dekan meddelade den 1 juni 2018 handledaren en skriftlig tillrättavisning. I tillrättavisningen påmindes han om de skyldigheter han hade som anställd vid universitetet. I tillrättavisningen behandlades förutom anmälan från kvinnan också anmälningar mot honom från en kollega och en student.
Mannen anklagade kvinnan för att ha läckt ur universitetets utredning och att hon i inläggen på sociala medier pekar ut honom som en person som stalkat och trakasserat henne under två och ett halvt år.
Detta ledde till problem för honom i jobbet och att han dessutom pekades ut som terrorist i den turkiska televisionen och i tidningar.
Mannen väckte alltså enskilt åtal mot kvinnan. Lunds tingsrätt kommer bland annat fram till att ett antal inlägg på Facebook och Twitter innehåller påståenden, som utan att namnge mannen, ändå pekar ut honom som klandervärd i sitt beteende.
Tingsrätten finner att kvinnan på sammanlagt åtta åtalspunkter har spridit uppgifter som varit ägnade att utsätta mannen för andras missaktning.
Det har varken på grund av lag eller den tjänst som kvinnan innehaft funnits någon skyldighet för henne att lämna uppgifterna. Det har inte heller varit försvarligt att lämna uppgifterna. När det gäller meddelandena på Facebook och Twitter (åtta åtalspunkter) handlar dessa om att mannen under lång tid stalkat och trakasserat kvinnan och i några fall antyds dessutom att det rör sig om sexuella trakasserier.
Genom meddelandena skapar kvinnan, enligt domstolen, en bild av att mannen är en person som tvångsmässigt förföljer henne på olika sätt trots att parterna inte setts på flera år och att vad hon menar vara trakasserier från våren 2018 handlar om huruvida mannen på något sätt bidragit i ett projekt som hon medverkar i.
Vilken brottsrubricering väljer tingsrätten? Vad beträffar meddelandena på Facebook och Twitter har dessa spridits till ett stort antal personer med risk för vidare spridning. Syftet med meddelandena har, enligt rätten, varit att skada mannen och särskilt hans akademiska karriär. Han har varit kvinnans handledare.
De beskyllningar kvinnan framfört är allvarliga eftersom det rör sig om att en överordnad man i den akademiska världen missbrukat sin ställning och trakasserat en underordnad kvinna. Meddelandena har fått allvarliga konsekvenser för hur andra ser på handledaren som person. Även med beaktande av att det inte kan läggas kvinnan till last att mannen i Turkiet utpekats som terrorist är hennes beskyllningar så allvarliga att brotten i sex av åtalspunkterna är att anse som grovt förtal.
Kvinnan ska betala 10 000 kronor för kränkningen mot begärda 100 000 kronor och döms till villkorlig dom och 40 dagsböter á 400 kronor.
En skiljaktig, rättens ordförande, ansåg inte att brotten var grova.