En 38-årig man, hemmahörande i Göteborg, annonserade ut sin Volvo V90 på Blocket för 370 000 kronor. Han kontaktades den 17 december 2019 av en man som ville köpa bilen till det annonserade priset. Kort därefter mötte 38-åringen upp mannen, som i sin bankapp visade en lyckad överföring motsvarande köpesumman. Därefter överläts bilen. I samband med överlåtelsen gjordes en registrering hos Transportstyrelsen om ägarbytet. Efter några dagar insåg 38-åring att han dessvärre blivit lurad eftersom han inte fått in några pengar på sitt konto.

Den 19 december 2019 kontaktade bedragaren en bilhandlare och sålde vidare Volvon. De kom överens om att bolaget skulle betala 85 000 kronor och därutöver lämna ut en annan bil med uppskattat värde på 200 000 kronor som motprestation för Volvon.

Den 4 november 2020 dömdes mannen för grovt bedrägeri bland annat avseende den aktuella Volvon. Både 38-åringen och bilhandlaren var målsägande i det målet och tvistade nu om vem som hade bättre rätt till bilen.

Den 38-åriga mannen gjorde gällande att bilhandlaren inte fullgjort sin undersökningsplikt och agerat i ond tro. Bilhandlaren kontrollerade aldrig om det fanns ett köpeavtal utan ägarförbehåll mellan 38-åringen och bedragaren. Vidare var priset på Volvon nästan 100 000 kronor lägre än bilens värde.

Göteborgs tingsrätt konstaterar att den som yrkesmässigt handlar med bland annat motorfordon har en långtgående plikt att undersöka om överlåtaren har rätt att förfoga över bilen. Som utgångspunkt krävs att bilhandlaren måste kontrollera att säljaren är registrerad som ägare till bilen samt granska förvärvshandlingar eller kontakta den ursprungliga ägaren. Varje omständighet som gör bilhandlaren misstänksam fordrar kontrollåtgärder.

Enligt domstolen borde den omständigheten att 38-åringen var registrerad som ägare på bilen blott två dagar innan överlåtelse ha föranlett ytterligare kontroller från bilhandlarens sida. Av utredningen i målet framgår vidare att bilhandlaren vilseletts av samma bedragare vid en tidigare överlåtelse av den bil som kom att lösas ut för den aktuella Volvon. Att mannen inhandlat en ännu dyrare bil för att använda som inbytesbil borde föranlett ytterligare aktsamhet från bilhandlarens sida.

Sammanfattningsvis finner tingsrätten att bilhandlaren inte varit i god tro om bedragarens rätt att förfoga över eller överlåta Volvon. Därför anses 38-åringen äga bättre rätt till bilen.