Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommun beslutade den 25 januari 2018 att avslå ansökan om strandskyddsdispens för utökning av befintligt trädäck på en fastighet i Oxelösunds kommun.
Syftet från paret som äger fastigheten uppgavs vara att de har införskaffat en fjärde båt. Denna ryms inte vid fastighetens befintliga brygga, som har plats för tre båtar. De vill anlägga ett bryggdäck om cirka 15 kvadratmeter bredvid den befintliga bryggan på berg vid vattenlinjen i syfte att underlätta att beträda området samt att stiga i och ur båtar som lägger till vid platsen.
Som särskilt skäl för dispens angav paret att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften samt att bryggan för sin funktion måste ligga vid vatten.
Paret överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Södermanlands län som den 26 september 2018 avslog överklagandet. Paret överklagade då till Mark- och miljödomstolen i Nacka.
Mark- och miljödomstolen konstaterade vid en samlad bedömning att det finns särskilda skäl att ge dispens för bryggdäcket eftersom det område som dispensen avser redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Bryggdäckets placering, storlek och utformning innebär att det inte utvidgar hemfridszonen, att det har en obetydlig inverkan på det allemansrättsligt tillgängliga vattenområdet och att det är väl anpassat till naturförhållandena på platsen.
En dispens ansågs förenlig med strandskyddets syften eftersom bryggdäcket ”har en obetydlig påverkan på djur- och växtlivet och den allemansrättsliga tillgängligheten i vattenområdet”.
Bryggdäckets påverkan på det allmänna intresset ansågs endast marginell. Parets intresse av att under en del av året ha mindre båtar förtöjda vid bryggdäcket är begränsat med hänsyn till att båtar kan ligga vid den befintliga bryggan, men det bedömdes ändå väga tyngre än strandskyddsintresset.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommun överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen som av situationsplanen noterade att bryggdäcket i dess längd om cirka fem meter kommer att sträcka sig ut över vattenområdet med någon till några decimeter. Bryggdäcket kommer enligt domstolen att något påverka dels allmänhetens intresse av att beträda det närliggande vattenområdet, dels växt- och djurlivet vid strandkanten.
Att endast en liten del av ett strandskyddsområde tas i anspråk eller att området saknar särskilda värden för strandskyddets syften, bör i sig, framhåller domstolen, inte utgöra skäl för dispens (se prop. 2008/09:119 s. 104 f). Även om ett ianspråktagande i det enskilda fallet kan anses marginellt, bör enligt domstolen hänsyn tas till de sammantagna effekterna på strandskyddets intressen som en mindre restriktiv tillämpning skulle leda till (se prop. 1997/98:45 s. 322). Domstolen bedömer således att bryggdäckets effekter på strandskyddets intressen inte kan anses obetydliga och följaktligen att förutsättningarna för dispens enligt 7 kap. 18 c § första stycket l miljöbalken i sig inte föreligger. Andra särskilda skäl för dispens har inte heller framkommit och då paret redan har en brygga på sin fastighet väger deras enskilda intresse av att få dispens för bryggdäcket inte så tungt att det kan anses oproportionerligt att avslå ansökan. Mark- och miljödomstolens dom bör således
ändras och nämndens beslut att avslå ansökan om strandskyddsdispens fastställas.