Virtanen och Wallin kom i kontakt med varandra någon gång i maj-juni 2006 – och har olika uppfattningar om vad som då hände och hur deras kontakter sedan såg ut. Wallin skrev två år senare i ett blogginlägg att hon under 2006 hade blivit våldtagen av en ”mäktig medieman”, som dock inte namngavs.

Förundersökningen lades ned

I slutet av 2011 gjorde Wallin också en polisanmälan mot Virtanen, där hon anklagade honom för att ha våldtagit henne när de träffades under försommaren 2006. Detta ledde till en förundersökning som pågick ända fram till hösten 2012, när den lades ned i brist på bevis.

Med start i oktober 2017 har Wallin sedan gjort ett flertal inlägg på Instagram och ett på Facebook där Virtanen pekas ut – och det är dessa inlägg som åtalet kretsar runt. Inläggen började i samband med det så kallade metoo-uppropet, där offer för sexuella övergrepp och trakasserier över hela världen via sociala medier delade med sig av sina erfarenheter.

Inläggen fick stor spridning och uppmärksammades även i media, bland annat i ett särskilt avsnitt av SVT:s Uppdrag granskning. Virtanens dåvarande arbetsgivare Aftonbladet tillsatte även en internutredning för att gå till botten med anklagelserna.

Fälls för inläggen på sociala medier

Wallin fälls nu i enlighet med åtalet för grovt förtal.

Stockholms tingsrätt återger i sin dom de inlägg som åtalet handlar om. I det första inlägget – som fick drygt 37 000 ”likes” på Instagram skrev Wallin: ”[d]en mäktige medieman som drogade och våldtog mig 2006 heter Fredrik Virtanen”.

I ett inlägg från januari 2018 nämner Wallin också Virtanens ”andra offer”, bland annat ”14-åringen han ville ha sex med mot praktikplats, 21-åringen han hotade med smygfilmad sexvideo och 16-åringen han våldtog tills hon blödde”.

I två senare inlägg har Wallin skrivit att ”Fredrik Virtanen är en farlig, notorisk sexbrottsling som tillåtits härja fritt i alltför många år” och beskrivit den sexuella gärning som Wallin anklagar Virtanen för att ha utsatt henne för.

I två av inläggen använder Wallin Virtanens fullständiga namn – och i flera av de andra använder hon för- eller efternamn, alternativt initialer. Det kan dock enligt tingsrätten för en utomstående ”inte ha rått något tvivel” kring vem det är som pekas ut – och uppgiften ”får helt klart anses ha varit ägnad att utsätta Fredrik Virtanen för andras missaktning”, skriver tingsrätten.

"Offentliga personer får tåla mer"

Politiker och andra offentliga personer har ansetts ”få tåla” mer än andra i förtalssammanhang, men detta förutsätter att det som publiceras har samband med det som legitimerar publicitet kring personen i fråga. Virtanen har som ledarskribent på en av landets rikstäckande tidningar fått räkna med att ”hans åsikter och handlingar utsätts för en något mera närgången och kritisk granskning” – men han har samtidigt inte haft en lika stark offentlig ställning som till exempel ledande politiker. Uppgifterna har samtidigt saknat ”egentlig koppling till hans yrkesroll”, skriver tingsrätten.

Det handlar bland annat om anklagelser om våldtäkt, inte bara mot Wallin själv utan även mot andra personer – och ett av inläggen ”ger dessutom läsaren intrycket att en av de påstådda våldtäkterna bidragit till att offret begick självmord”.

Inte försvarligt att namnge

Tingsrätten har i utredningen tagit del av uppgifter från en professor i genusvetenskap, med avseende på det eventuella behovet av att namnge förövare som en del av metoo.

Domstolen skriver:

”Frågor om sexuella övergrepp och trakasserier är självfallet av stort samhällsintresse och måste få diskuteras. Det står också klart att metoo-rörelsen gav uppmärksamhet åt dessa frågor och ledde till positiva förändringar. Tingsrätten ifrågasätter inte heller att de namngivningar som skedde inom ramen för uppropet kan ha bidragit till uppmärksamheten. Detta betyder emellertid inte att det utan vidare kan anses försvarligt att i sammanhanget namnge enskilda personer.”

Det har i det aktuella fallet handlat om mycket allvarliga uppgifter, som lämnats till ett mycket stort antal personer och legat långt tillbaka i tiden – och lämnandet av uppgifterna kan vid en helhetsbedömning inte anses försvarligt. Tingsrätten betonar här att Wallin kunde ha delat berättelsen som sådan, utan att namnge Virtanen. Frågan om uppgifterna kan vara sanna är ingenting som tingsrätten behöver gå in på, med hänsyn till hur reglerna är konstruerade.

Omständigheterna gör brottet grovt

Virtanen har i tingsrätten berättat om effekterna av utpekandet, som bland annat lett till att han fått sluta på Aftonbladet, att han förlorat vänner och bekanta och att ”ingen är villig att ge honom något jobb längre”. Wallins anklagelser har också avsett mycket allvarlig brottslighet – och ett mycket stort antal personer har tagit del av inläggen, som spridits vidare på olika sätt.

Omständigheterna gör också sammantaget att förtalsbrottet måste bedömas som grovt.

Påföljden bestäms till villkorlig dom och 100 dagsböter på totalt 5 000 kronor.

Skadestånd på 90 000

Wallin ska även betala 90 000 kronor i skadestånd till Virtanen, att jämföra med de 240 000 som han själv krävt. ”Uppgiftslämnandet har varit ägnat att väcka allmän uppmärksamhet, vilket det också gjort”, skriver tingsrätten.

Det har samtidigt ”funnits en betydande risk för att de som tagit del av uppgifterna fäst tilltro till dem”. Virtanens ”reella möjligheter att tillbakavisa uppgifterna får anses ha varit begränsade”, fortsätter tingsrätten.

Wallin åläggs med hänsyn till detta att betala 80 000 kronor i kränkningsersättning och ytterligare 10 000 kronor för sveda och värk.