Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Dödade sjuk hustru ”helt i enlighet med hennes vilja” – fälls för dråp

Det var ingen straffri medhjälp till självmord när en man i mars 2019 hjälpte sin svårt sjuka hustru dö genom att injicera henne med morfin, enligt tingsrätten. Kvinnan har själv bett om sprutan efter att ha misslyckats med ett självmordsförsök inför sina anhöriga. Mannen döms ändå för sitt ”aktiva handlande” till 18 månaders fängelse för dråp.

Dödade sjuk hustru ”helt i enlighet med hennes vilja” – fälls för dråp
Det var ett dråp när mannen injicerade sin hustru med krossade och uppblötta tabletter, trots att hon ville dö, menar tingsrätten.

Den idag 63-årige mannen åtalades i Ångermanlands tingsrätt för dråp, efter mannens hustrus död i hemmet i mars 2019. Kvinnan hade varit sjuklig i många år och hade den aktuella dagen kallat dit sin son och sin bror för att de – liksom maken – skulle vara närvarande när hon avslutade sitt liv. Hon hade även förberett ett brev och ett inspelat ”dödstal” där hon bland annat förklarade att hon inte längre orkade kämpa med sin sjukdom ME, som gjort henne sängliggande med värk dygnet runt.

Det egna försöket misslyckades

Kvinnans plan var att avsluta sitt liv ”på ett fint sätt tillsammans med familjen”, där kvinnan skulle andas in kvävgas omgiven av sina anhöriga. I åklagarens utredning finns också en inspelning som enligt ”dödstalet” gjordes för att skydda kvinnans anhöriga. Kvinnan vred själv på gasen och andades i en specialtillverkad mask. ”Det där verkar ju inte fungera”, konstaterar dock kvinnan efter en stund – och försöket avbryts.

I detta skede har mannen frågat om de anhöriga ska ”hämta morfinet”. Kvinnan hörs på inspelningen säga ”vi måste ta det, vi måste ta det, hoppas på det”. Kvinnan har sedan försökt injicera sig själv, men inte klarat av det – något som bekräftats av hennes bror och son. Hon har i detta skede sagt till sin make att hon ville att han skulle ge henne sprutan, och det har han också gjort.

Kvinnan blev förtvivlad

Mannen har i tingsrätten beskrivit kvinnans förtvivlan när kvävgasförsöket misslyckades:

”Det var oerhört viktigt för henne att hon skulle dö den dagen, eftersom hon hade kallat dit sonen och brodern. Hon ville få en lugn och fin död med så litet lidande som möjligt och som skulle vara så likt en normal död som möjligt. Det var också mycket viktigt för henne att ingen av hennes anhöriga skulle drabbas efteråt på något sätt och att det skulle stå helt klart att det var hon som hade fattat beslutet att avsluta sitt liv och ingen annan.”

Det kvinnan har injicerats med är en trögflytande lösning som utvunnits av krossade tabletter av oxikodon och morfin. Tabletterna skulle injiceras för att undvika risken för kräkning. Sprutan har dock varit för tung för kvinnan – och det har krävts mycket kraft för att trycka ut den tröga massan. Kvinnan har därför inte klarat av att på egen hand ta sitt liv. Kvinnan har dock ”lycklig och lättad” bekräftat hur hon känt medlet börja verka och när hon varit ”helt borta” har mannen slutat. Något senare slutade kvinnans hjärta att slå.

"Helt i enlighet med kvinnans önskemål"

Tingsrätten anser att händelseförloppet genomgående är ostridigt – och att det är utrett att mannen agerat ”helt i enlighet med [kvinnans] önskemål”.

Kvinnan har inte haft någon säker diagnos, men enligt tingsrätten är det uppenbart att hon ”vid tiden för dödsfallet var svårt sjuk, men inte i någon dödlig sjukdom”. Tingsrätten konstaterar också att kvinnan har kunnat använda sina armar och ta sitt eget liv genom att till exempel svälja tabletter – även om hon kanske inte har varit i stånd till detta efter det misslyckade självmordsförsöket med kvävgas.

"Den avgörande och dödande handlingen"

Även om kvinnan ”till viss del” har medverkat vid gärningen genom att ”lägga upp sina armar för att [mannen] lättare skulle kunna hitta ett blodkärl” är det mannen som har injicerat, och alltså utfört den ”avgörande och dödande handlingen”. Detta agerande har enligt tingsrätten utgjort ett alltför självständigt och aktivt handlande för att kunna bedömas som medhjälp till självmord, som annars är straffritt. Mannen har istället agerat som gärningsman. Trots kvinnans samtycke ska gärningen också bedömas som dråp – ett brott som normalt har ett minimistraff på sex års fängelse.

Det har dock handlat om ett dödande som ”enbart föranletts av omtanke om och kärlek till [kvinnan]”. Gärningen har också utförts efter att hennes eget planerade självmordsförsök misslyckades och har lett till en snabb död utan lidande.

Påföljdseftergift inte aktuellt

Det finns med hänsyn till de speciella omständigheterna skäl att gå under straffminimum, men omständigheterna är inte tillräckligt för att det ska anses så ”uppenbart oskäligt” att döma till påföljd som krävs för påföljdseftergift. Detta kan nämligen bara bli aktuellt vid mindre allvarlig brottslighet, skriver tingsrätten. Mannen döms istället nu till fängelse i ett och ett halvt år för dråp.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

b593_19.pdf

600 KB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Övrig familjerätt, Brott mot person, Hälso- och sjukvårdsrätt, Åklagare, Polis, Påföljd