En man och en 22-årig kvinna var ett par fram till maj 2019. Ett drygt år senare inleddes en vårdnads- och umgängestvist avseende den gemensamma dottern.
Medan tvisten pågick mottog mannen meddelanden från sin före detta svärfar, alltså kvinnans pappa. Meddelandena fick mannen att misstänka att kvinnan hade tillgång till hans Facebook- och Gmail-konton. På Gmail kommunicerade han med sitt ombud i den pågående familjetvisten där kvinnan var motpart.
Mannen kunde därefter bekräfta att en iPhone X – samma telefon som kvinnan har – hade loggat in på kontona. Kvinnan åtalades vid Södertörns tingsrätt för grovt dataintrång.
Kvinnan vidgick att hon varit inloggad på mannens konton mellan juni 2019 och maj 2020. När det var dags för muntlig förberedelse i tingsrätten i familjemålet uppmanade kvinnans pappa henne att läsa mannens meddelanden för att se om det fanns något som kunde användas mot honom. Enligt kvinnan loggade hon dock aldrig in på kontona, utan hon fick tillgång dit medan hon fortfarande var tillsammans med mannen.
Tingsrätten dömde kvinnan för dataintrång av normalgraden.
Av 4 kap. 9 c § brottsbalken följer att den som bland annat bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling döms för dataintrång. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt vägas in om brottet orsakat allvarlig skada eller gällt ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art.
Genom den skriftliga utredningen och parternas redogörelser var det utrett att kvinnan var inloggad på kontona mellan juni 2019 och maj 2020. Oaktat hur kvinnan fått inloggningsuppgifterna till kontona bedömdes hon ha ”berett sig tillgång till uppgifter” i straffbestämmelsens mening varje gång hon gått in på appar och öppnat mannens konton. Vidare var det utrett att hon inte har haft mannens tillstånd till att logga in på hans konton efter förhållandets slut. Åtalet för dataintrång var därmed styrkt.
Åklagaren menade att brottet skulle rubriceras som grovt eftersom syftet varit att ta del av meddelandena mellan mannen och hans juridiska ombud i den pågående familjetvisten. Domstolen hänvisade till förarbetena angående begreppet ”särskilt farlig art”. Där framgår att exempelvis användning av botnät eller att brottet begås mot ett kritiskt infrastruktursystem kan göra brottet grovt. Uppräkningen är inte uttömmande utan även andra försvårande omständigheter kan beaktas.
Den omständigheterna att kvinnan har haft tillgång till uppgifterna under en relativt lång tidsperiod talade för att brottet skulle bedömas som grovt. Försvårande var även att hon haft tillgång till ett konto där mannen har kommunicerat med sitt juridiska ombud. Syftet har också varit att få vinning i en pågående domstolstvist.
De uppgifter som kvinnan har tagit del av kan dock inte sägas vara särskilt integritetskänsliga. Hennes tillvägagångssätt har dessutom inte haft någon särskild förslagenhet eller raffinerad metod.
Sammantaget ansåg tingsrätten att omständigheterna inte var så pass försvårande att brottet var grovt. Hon dömdes därför för dataintrång av normalgraden villkorlig dom och dagsböter. Hon skulle även betala 10 000 kronor i skadestånd till mannen.
Svea hovrätt fastställer tingsrättens dom fullt ut.