Den 17 juli 2017 stämde Familjeakademin AB staten genom Justitiekanslern på skadestånd. Parterna nådde i målet en förlikning, vilken kom att stadfästas i dom den 31 oktober 2018. Enligt domen skulle staten betala 250 000 kronor till Familjeakademin AB. Domen har vunnit laga kraft.
Justitiekanslern beslutade den 5 november 2018 att uppdra åt Socialdepartementet att bereda ärendet om att betala förlikningslikviden till Familjeakademin AB. I beslutet angavs att beloppet skulle utbetalas till advokatfirmans klientmedelskonto.
Den 21 november 2018 skickade advokaten en betalningsanfordran till Justitiekanslern. Den 2 december 2018 skickade Familjeakademin AB en faktura till Socialdepartementet och till JK på grund av förlikningen.
Den 6 december 2018 fattades regeringsbeslut om att ge Kammarkollegiet i uppdrag att utbetala förlikningslikviden till Familjeakademin AB och i beslutet angavs att betalningen skulle ske till advokatfirmans klientmedelskonto. Staten betalade 250 000 kronor till advokatbyråns klientmedelskonto den 13 december 2018.
Den aktuella advokaten hade sedan den 24 maj 2013 haft en fullmakt att företräda Familjeakademin AB.
Den 10 oktober 2018 underrättades Justitiekanslern om att behörig ställföreträdare för Familjeakademin AB var en annan person än advokaten och fick i samband med detta ett registreringsbevis för Familjeakademin AB. Justitiekanslern begärde då att advokaten skulle inkomma med en fullmakt där det framgick att denne hade rätt att ingå förlikning och underteckna avtalet. Den 22 oktober 2018 utfärdades den nya fullmakten, undertecknad av den nya fullmaktshavaren. Fullmakten skickades till Justitiekanslern den 23 oktober 2018, som sedan gav in fullmakten till tingsrätten i det aktuella målet.
Fullmakten gav inte advokaten rätt att mottaga och kvittera medel, handlingar och annan egendom för Familjeakademin AB:s räkning.
Familjeakademin AB anmälde efter förlikningen advokaten till Sveriges Advokatsamfunds Disciplinnämnd. I anmälan har Familjeakademin AB bland annat uppgett att utbetalning av förlikningslikviden skett till advokaten trots att han saknat rätt att ta emot förlikningslikviden.
Familjeakademin AB yrkade att staten ska förpliktas att betala 250 000 kronor på nytt men denna gång till den nya fullmaktshavaren.
Staten hävdar i första hand att advokaten hade rätt att ta emot betalningen eftersom fullmakten aldrig återkallats. Om Familjeakademin AB hade velat återkalla eller begränsa fullmakten från år 2013 hade behörig företrädare för bolaget behövt meddela tingsrätten och Justitiekanslern om det.
För det fall tingsrätten skulle komma fram till att advokaten inte haft rätt att ta emot förlikningslikviden har Familjeakademin AB ändå tillgodogjort sig betalningen eftersom denne har avräknat förlikningsbeloppet mot en fordran han haft gentemot bolaget.
Sammantaget anser Stockholms tingsrätt inledningsvis att det inte framkommit att den gamla fullmakten återkallats på ett sådant sätt att den inte längre var gällande vid tidpunkten för utbetalningen av förlikningslikviden till advokaten.
Familjeakademin AB gör dock i målet gällande att staten har haft insikt om att fullmakten från den 24 maj 2013 inte längre gällde och att staten, genom den faktura som utställts från Familjeakademin AB, även har haft insikt om att utbetalning skulle ske till Familjeakademin AB och inte till advokaten.
Tingsrätten konstaterar att det av bevisningen i målet har framkommit att staten inför att förlikning skulle ingås efterfrågade uppgifter om vem som var behörig firmatecknare för Familjeakademin AB. Efter detta har en ny fullmakt, undertecknad av den då gällande firmatecknaren, upprättats på begäran från staten. Staten har sedan använt denna fullmakt i kontakt med Stockholms tingsrätt i samband med att förlikningen skickades till tingsrätten. Den nya fullmakten, som mottagits av både staten och av advokaten, var i förhållande till den tidigare fullmakten begränsad på så sätt att den inte gav advokaten rätt att ta emot bland annat betalning för Familjeakademin AB:s räkning.
Statens agerande, vilket svårligen kan tolkas på annat sätt än att även staten vid tidpunkten för förlikningen varit av uppfattningen att den nya fullmakten gällde framför den gamla, talar enligt tingsrättens bedömning för att staten har eller i vart fall borde ha förstått att Familjeakademin AB avsåg att ersätta den gamla fullmakten med den nya fullmakten. Staten har därför saknat rätt att gentemot Familjeakademin AB göra gällande fullmakten från den 23 maj 2014 vid utbetalningen av förlikningslikviden.
I fråga om betalningen till advokaten skett med befriande verkan säger domstolen att staten inte, med hänsyn till att Familjeakademin AB har bestritt den faktura som advokaten enligt staten krediterat med anledning av förlikningslikvidens utbetalning, kan anses ha visat att betalningen till advokaten kommit Familjeakademin AB till godo. Detta särskilt då betalningen måste anses ha skett till Familjeakademin AB:s nackdel, då den lett till att en skuld bolaget inte ansett sig skyldigt att betala har betalats utan bolagets vetskap.
Sammanfattningsvis finner tingsrätten att staten inte kan anses ha fullgjort vad som ålegat staten enligt förlikningsdomen. Och att staten därför ska förpliktas att betala förlikningslikviden, jämte ränta, till Familjeakademin AB.