En man ansökte hos Skatteverket om att få byta sitt efternamn Kiss till stavningen Kisch. Skatteverket avslog dock ansökan framför allt då ändringen skulle påverka namnets uttal och visuella intryck.
Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö där han förklarade att namnet ’Kiss’ är ungerskt, och att det på det språket uttalas med ett sje-ljud. Syftet med ändringen var att motsvara uttalet, då nuvarande stavning ”medför stora besvär för honom”.
Enligt lagen om personnamn, PNL, § 13 andra stycket får en person ändra sitt efternamn utan att det anses som ett byte till ett annat efternamn, bland annat genom en enkel stavningsändring som inte förändrar namnets uttal eller genom en ändring av namnets genusform.
I förarbetena anges att en sådan ändring inte heller får ges ett helt annat visuellt intryck, vara utformat på ett ”språkligt tveksamt sätt” eller i övrigt utformas så att det i praktiken framstår som ett nytt namn (se prop. 2015/16:190 s. 45 och 104).
Förvaltningsrätten såg inga skäl att ifrågasätta uppgiften att efternamnet Kiss är ungerskt och att det uttalas med ett sje-ljud enligt ungerska stavningsnormer. Inte heller ansåg domstolen att Kisch ger ett helt annat visuellt intryck gentemot Kiss. Mannens överklagande bifölls därför.
Skatteverket överklagade domen till Kammarrätten i Göteborg.
Mannen motsatte sig ändring och anförde bland annat att ”Det är dags för Sverige att bli modern och tillåta enkla, moderna stavningsändringar”. Syftet med namnändringen är att få svenska folket att förstå rätt uttal på ett efternamn som inte är svenskt och att ”slippa bli fortsatt kränkt och diskriminerad i vardagen”, menade han.
Kammarrätten går dock på Skatteverkets linje och understryker att en sådan ändring av efternamnet som det är fråga om får göras endast om det är en enkel stavningsändring som inte förändrar namnets uttal. Ändringen får alltså inte innebära att namnet uppfattas som ett nytt namn, ”vilket kan vara fallet om namnet uppfattas olika visuellt”.
Eftersom den nya stavningen syftar till att förändra hur namnet uttalas och ändringen från Kiss till Kisch medför en sådan ändring av det visuella intrycket att det inte längre rör sig om samma namn, är det inte frågan om en enkel stavningsändring i lagens mening, bedömer kammarrätten.
Skatteverkets beslut att neka mannen ändring av efternamnet till Kisch fastställs därför.