Det omfattande bedrägeriåtalet mot den nu 29-åriga mannen sträcker sig flera år tillbaka i tiden. 29-åringen har drivit en webbplats under domänen snabbsmskredit.se, där man kunnat ansöka om ”snabblån”. Villkoren på hemsidan har dock varit exceptionella. Den som ansökt om lån utan att uppfylla grundkraven eller utan avsikt att betala tillbaka har enligt villkoren ålagts en betalningsskyldighet motsvarande det belopp låneansökan avsåg.
Målsägande i målet är 14 personer som alla varit i ekonomiska trångmål under lång tid – och som under 2011 gjort ansökningar på hemsidan. Mannen har sedan under 2015–2016 börjat driva in skulder som ska ha uppstått i samband med avslag på respektive kreditansökan, genom att via utländska bolag ansöka om betalningsföreläggande.
Villkoren på hemsidan har föreskrivit en månatligt kapitaliserad ränta på det belopp som härrört från ansökan i sig – något som haft högst anmärkningsvärda effekter. Ett räkneexempel visar till exempel att en skuld på 1 000 kronor fyra år senare med den kapitaliserade räntan på 35 procent som angetts på hemsidan skulle ha växt till 1,8 miljarder kronor.
När mannen väl ansökt om betalningsföreläggande har han valt att lägga sig på en väsentligt lägre nivå, men det har ändå handlat om belopp i trakten runt några tusen euro eller brittiska pund – och en 38-procentig månatlig ränta har samtidigt angetts löpa på kraven. Mottagarna har skrivit under delgivningskvittot och avstått från att bestrida betalningsföreläggandet.
När man senare ansökt om skuldsanering har manens fordringar anmälts i skuldsaneringen. Det är först då som målsägandena har insett storleken av det tidigare betalningsföreläggandet, men vid det laget har det inte längre varit möjligt att angripa Kronofogdemyndighetens utslag med ordinära rättsmedel.
Enligt Helsingborgs tingsrätt har villkoren på webbplatsen varit sådana att ingen som varit införstådd med dem skulle godkänna dem. Kraven framstår också som ”utomordentligt underliga”, enligt domstolen. ”Att en avslagen låneansökan ska kunna leda till att den tilltänkta borgenären – som alltså inte lånat ut några pengar – några år senare har ett krav på flera hundra tusen kronor är i sig uppenbart orimligt”, skriver tingsrätten.
Mannen har för egen del ”med en extrem tillämpning av juridiken” gjort gällande att det inte funnits något uppsåt att lura någon – och att målsägandena självmant accepterat villkoren. Tingsrätten anser dock att en rad omständigheter stöder åklagarens tes att 29-åringen gjort sig skyldig till grovt bedrägeri. Något som särskilt har varit vilseledande är utformningen av ansökningarna om betalningsföreläggande, där valutavalet till exempel fått beloppen att se mindre ut. ”Kravet [har] framställts på ett sätt som gjort att det lätt kunnat ’slinka igenom’, eftersom det vid en ytlig betraktelse förefaller ha avsett ett mindre, för målsägandena ganska ’alldagligt’ krav”, skriver tingsrätten.
29-åringen fälls därutöver för grovt bedrägeri mot Försäkringskassan. Här handlar det om sjuklön i miljonklassen för mannen och en närstående till honom som mannen har försökt ta ut under över tre års tid. Den närstående har aldrig fått någon lön, men har enligt ansökan haft 380 000 kronor i månadslön för att sortera post.
Samtliga bedrägeribrott rubriceras som grova och 29-åringen döms nu till fyra års fängelse. Han åläggs även näringsförbud i fem års tid och ska återbetala de närmare 250 000 kronor som målsägandebiträde och försvarare i målet kostat.
Tingsrätten har tidigare häktat mannen, men efter överklagande fått bakläxa av hovrätten. Någon häktning blir det därför inte, trots att tingsrätten anser att det finns en konkret flyktfara.