Den 7 december 2018 ingick en man, som uppgav sig företräda Etiopiska-Ortodoxa Kyrkan, Församlingen i Skåne, tre avtal med Sydsec Bevakning AB. Avtalen omfattade köp av larmpaket, abonnemang för åtgärdsberedskap, samt regelbunden bevakning av församlingens lokaler.
Bevakningsföretaget är oense med församlingen om huruvida mannen haft rätt att teckna församlingens firma och behörighet att ingå avtalen för församlingens räkning samt huruvida församlingen är bunden av avtalen.
Sydsec kräver församlingen på 968 543 kronor med stöd av avtalet. Den man som bolaget hävdar företrädde församlingen och som var dess diakon hade enligt uppvisat årsmötesprotokoll från församlingen daterat den 5 februari 2018 rätt att teckna dess firma.
I andra hand, för det fall att diakonen inte ensam ska anses ha haft rätt att teckna församlingens firma, ska han tillsammans med samtycke från den andra firmatecknaren anses ha haft rätt att teckna firman.
I tredje hand, för det fall nämnde firmatecknare ska anses ha haft ensam ska hon anses ha godkänt att diakonen tecknade avtalen genom att hon närvarade vid avtalsskrivningen och verkställde betalningen av den första fakturan i nära anslutning till ingåendet av avtalen.
Församlingen uppger att diakonen aldrig, ensam eller tillsammans med annan, haft behörighet att vare sig teckna församlingens firma eller att ingå avtal för dess räkning. Han är diakon och har endast varit företrädare för församlingen såvitt avser andliga frågor. Årsmötesprotokollet måste vara förfalskat.
Lunds tingsrätt inleder med att konstatera att firmateckningsrätt ger en person rätt att utåt sett teckna en associations firma. Firmatecknare skiljer sig från vanliga fullmäktige genom att särskilda regler gäller för deras tillsättande och genom att de införs i vederbörliga register och därmed får den legitimation att företräda en association som registreringen innebär (se Svante Johansson, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 2018, s. 275f). Det har inte gjorts gällande av någon av parterna i målet att mannen, eller någon annan behörig firmatecknare, skulle ha en sådan registrerad ställning som firmatecknare för församlingen.
Att församlingen registrerats som trossamfund hos Kammarkollegiet innebär inte att man också registrerat firmatecknare som kan kontrolleras av tredje man.
I linje med vad som fastställts i praxis anser tingsrätten att bevisbördan för att avtal ingåtts och för att diakonen varit behörig vilar på Sydsec. Sydsec ska göra övervägande sannolikt att avtalen ingåtts och att årsmötesprotokollet är äkta.
När det gäller årsmötesprotokollets äkthet kommer domstolen, med beaktande av samtliga i frågan motstridiga uppgifter, inte till någon annan slutsats än att det kan ifrågasättas om det aktuella mötet har hållits och om protokollet därmed ska betraktas som en giltig fullmakt. Denna oklarhet måste gå ut över den part som har bevisbördan. Sydsec ska alltså inte anses ha gjort övervägande sannolikt att protokollet från den 5 februari 2018 som åberopats till stöd för diakonen behörighet är äkta. Följden av att han saknat behörighet att företräda församlingen är i enlighet med fullmaktsreglerna i 10 § avtalslagen att Församlingen inte ska anses vara bunden av avtalen. Att Sydsec eventuellt varit i god tro beträffande diakonens behörighet saknar därvid betydelse.
Vidare har Sydsec inte gjort övervägande sannolikt att diakonen haft rätt att teckna firman tillsammans med den andra firmatecknaren vid tiden för avtalens ingående.
Inte heller har firmatecknaren gett diakonen i uppdrag att teckna avtalen och hennes agerande har inte lett till att församlingen ska anses ha ratihaberat avtalen.
Sammantaget har Sydsec inte förmått göra övervägande sannolikt att församlingen är bunden av avtalen. Käromålet ska därmed ogillas i sin helhet.