Flera tilltalade i samma mål yrkade i Göteborgs tingsrätt att åklagarens bevisning i form av så kallad Encrochattar ska avvisas. De menade bland annat att bevisningen strider mot Europakonventionens regler om rätten till privatliv och rätten till en rättvis rättegång, och även Regeringsformens regler om skydd mot integritetskränkningar. Dessutom ansåg de att franska myndigheter har kränkt Sveriges suveränitet.

Tingsrätten framhåller i sina båda beslut att själva inhämtningen har skett av fransk polis med tillstånd av franska myndigheter. Därefter har materialet inhämtats av svensk åklagare och förts in i den aktuella utredningen. Ytterligare en utgångspunkt som rätten framhåller är att svensk processrätt bygger på principen om fri bevisföring för parterna och fri bevisvärdering för rätten. 

Det finns ingenting som talar för att materialet har tillförts utredningen på ett sätt som strider mot gällande lag eller internationella överenskommelser. Dessutom är inte rätten till privatliv absolut, utan Europakonventionen tillåter att den inskränks bland annat i syfte att förebygga oordning eller brott. 

Vad gäller rätten till en rättvis rättegång och frågan om “equity of arms”, det vill säga en rättvis balans mellan parterna, konstaterar domstolen att den kommande huvudförhandlingen där bevisningen ska läggas fram är en garant för just den rätten. 

Sammantaget anser domstolen att ingenting som framkommit rörande bevismaterialet innebär att det är otillåtet enligt de processrättsliga regler som gäller och att en mer ingående bedömning av rättighetsfrågorna inte kan göras förrän huvudförhandlingen av genomförts. Inför den nu aktuella prövningen har rätten nämligen inte tagit del av Encrochattarna i sig, utan det är först vid huvudförhandlingen som bevisvärdet av dem kommer att bedömas.