Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Grönt ljus för bostadshus och garage – jordbruksmark inte brukningsvärd

Mark- och miljööverdomstolen anser att en markplätt där ett enbostadshus och ett garage planeras att byggas inte utgör brukningsvärd jordbruksmark. Domstolen lägger vikt vid markområdets ringa storlek, dåliga arrondering och att det inte brukats på lång tid. Domen tillåts överklagas till Högsta domstolen eftersom befintlig praxis spretar.

Grönt ljus för bostadshus och garage – jordbruksmark inte brukningsvärd

Byggnadsnämnden i Umeå kommun beviljade i januari 2021 en ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och garage på en fastighet i kommunen. Fastigheten är taxerad som lantbruksenhet och byggnaderna är avsedda att placeras på ett cirka 0,5 hektar stort obebyggt skifte.

Två grannar överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Västerbottens län, som upphävde nämndens beslut. Länsstyrelsen ansåg att marken utgjorde brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Enligt bestämmelsen får sådan mark tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och att detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark ianspråktas.

Fastighetsägaren överklagade till mark- och miljödomstolen i Umeå. Han anförde bland annat att marken tidigare hade odlats men att den sedan mitten av 1970-talet inte brukats. Markområdet var dessutom avgränsat av redan befintlig bebyggelse.

Domstolen konstaterade att markområdet i norr gränsar mot en bostadsfastighet, i söder mot en fotbollsplan, i öster mot ett mindre skogsområde och i väster mot en väg. Markens läge ansågs därför tala emot att den lämpar sig för rationellt jordbruk. Frågan om jordbruksmark är brukningsvärd ska dock bedömas ur ett längre perspektiv och en mindre lämplig arrondering utesluter därför inte att marken är brukningsvärd.

Enligt uppgift från fastighetsägaren har marken inte brukats sedan mitten av 1970-talet. Till stöd för detta hade han åberopat en skrivelse från en lantbrukare som där denne anger att arealen är för liten för att bedriva lönsamt jordbruk.

Mot detta talade att fastigheten är taxerad som jordbruksenhet, att jordbruksstöd utgått för markområdet under åren 2009 och 2010 samt att marken tidigare brukats. Vid en sammantagen bedömning ansåg mark- och miljödomstolen att marken utgjorde brukningsvärd jordbruksmark. Marken kunde därför inte tas i anspråk och fastighetsägarens överklagande skulle avslås.

Domen överklagades till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD. Där tillade fastighetsägaren att marken sedan början av 1980-talet använts som idrottsplan. Därefter har halva området klippts med åkgräsklippare och slagits med betesputs.

MÖD konstaterar inledningsvis att frågan om brukningsvärd jordbruksmark har behandlats i flera avgöranden från MÖD, men att hittillsvarande praxis inte ger något entydig ledning för bedömningen.

I förarbetena anges att med begreppet brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till dess läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Vidare föreskrivs att med jordbruksmark avses sådan åkermark och kultiverad betesmark som ingår i en fastighet som är taxerad som jordbruksenhet. Det anges även att med åker avses mark som plöjts och som används för växtodling och fältmässig odling. Med kultiverad betesmark menas gräsbärande mark som används för bete och som har förbättrats genom bearbetning.

Av utredningen i målet framgår att den ungefär hälften av den aktuella marken har använts som idrottsplan i flera årtionden och att den övriga delen inte heller har använts för produktion under lång tid. Mot bakgrund av detta, och vad som framgår av förarbetena, är det enligt domstolen tveksamt om markområdet utgör brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom är markytan väl liten för rationellt jordbruk samt avgränsad i alla väderstreck.

Frågan om jordbruksmark ska dock bedömas ur ett långsiktigt perspektiv. Även om omständigheterna i dagsläget talar för att marken inte är brukningsvärd utesluter det inte att den bedöms som brukningsvärd i framtiden, exempelvis om det skulle bli svårare att tillgodose behovet av jordbruksprodukter genom import.

Samtidigt har utgångspunkten i senare lagstiftning varit att brukningsvärd jordbruksmark ska ha samma innebörd som enligt 1979 års lag om skötsel av jordbruksmark. Enligt förarbetena till den lagen ska hänsyn tas till markens geografiska läge och stor vikt ska fästas vid beskaffenheten av det jordbruksföretag till vilket marken hör eller kan komma att höra. Departementschefen framhöll att bestämmelserna inte syftade till att säkerställa att jordbruksproduktionen upprätthålls i områden där sådan produktion saknar eller endast har liten betydelse från jordbrukssynpunkt eller regionalpolitisk synpunkt.

Mot bakgrund av förarbetsuttalandena till 1979 års lag anser MÖD att det aktuella markområdets ringa storlek och dåliga arrondering samt att det inte brukats på lång tid innebär att det inte rör sig om brukningsvärd jordbruksmark. Nämndens beslut om förhandsbesked ska därför fastställas.

Med hänsyn till att frågan har stor praktisk betydelse och att rättspraxis spretar tillåter MÖD att målet överklagas till Högsta domstolen.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

P 12015-21.pdf

1 MB
Instans
Mark- och miljööverdomstolen
Rättsområden
Övrig fastighetsjuridik, Kommunalrätt, Jordbruk och skogsbruk, Naturskydd, Djur- och växtskydd, Plan- och byggnadsfrågor