En idag 15-årig pojke gick i årskurs 1—4 under åren 2014 till 2018 på en skola i Malmö kommun. Under tidsperioden hade han svårigheter av främst social karaktär, varför skolan vidtog olika åtgärder i form av extra anpassningar. Sjukvården konstaterade i februari 2018 att pojken hade funktionsnedsättningen autism, vilket meddelades skolan den 14 mars samma år.

Målet handlar om huruvida Malmö kommun har diskriminerat pojken på grund av bristande tillgänglighet i skolan under tidsperioden vårterminen 2015 till och med vårterminen 2018. Pojken begärde 220 000 kronor i diskrimineringsersättning. Både tingsrätten och hovrätten lämnade käromålet utan bifall. 

Vid en samlad bedömning av den komplexa problembild som funnits kring pojken och hans behov samt den tid det tagit för sjukvården att slå fast att pojken led av en funktionsnedsättning fann hovrätten att det för tiden fram till den 14 mars 2018 är visat att skolan varken har vetat eller bort inse att pojkens problem hade sin grund i en funktionsnedsättning. Med den utgångspunkten kunde det, utifrån kriterierna i diskrimineringslagen, inte skäligen krävas att skolan före den 14 mars 2018 skulle ha vidtagit andra eller mer långtgående åtgärder än man redan gjort för att möta hans behov.

Vad gäller tiden mellan den 14 mars och den 3 april 2018 konstaterade hovrätten att det rörde sig om totalt tre veckor, varav en vecka utgjorde påsklov. Under denna tid vidtogs åtgärder för att anordna plats åt pojken på BUP-skola. Med hänsyn till den korta tid det rör sig om kunde det inte skäligen krävas att skolan under denna period skulle ha vidtagit ytterligare åtgärder.

Läs mer om underinstansernas avgöranden här.

Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd och ska pröva om grundskolan gjort sig skyldig till diskriminering på grund av bristande tillgänglighet för ett barn med funktionsnedsättning.