Justitiekanslern, JK, överklagade ett beslut fattat av Advokatsamfundets disciplinnämnd till Högsta domstolen, HD, och yrkade att en advokat skulle uteslutas ur advokatsamfundet. Som skäl angav JK bland annat följande:
Den aktuelle advokaten förordnades i november 2018 som offentlig försvarare för en klient som senare kom att åtalas för mordförsök. Klienten häktades till en början på sannolika skäl misstänkt för bland annat grov olovlig befattning med explosiva varor.
Mannen ålades restriktioner i samband med häktningen då det fanns risk för att han och andra förhörspersoner i utredningen skulle anpassa sina uppgifter efter varandra.
Under förhör – under vilket advokaten var närvarande – uppgav klienten att han sovit hos en person han inte ville namnge och att han därför hade alibi. Senare under förundersökningen framkom att advokaten kontaktat detta vittne före det att polisen kom i kontakt med hen.
Det framkom också att advokaten hade vidarebefordrat klientens uppgift till detta vittne samt frågat vittnet om uppgiften stämde. Vittnet bekräftade senare under huvudförhandlingen att advokaten kontaktat honom i det inledande skedet.
I ett annat fall var advokaten offentlig försvarare som häktats för grov ekonomisk brottslighet, även denna gång med restriktioner. Personen tilläts endast – och under övervakning – ha kontakt med sin hustru och deras barn.
Det visade sig dock senare att advokaten kontaktat hustrun och upprättat – på instruktion av klienten – en skrivelse i hustruns namn. I skrivelsen påstods att klienten – utan hustruns vetskap – hade upprättat en lånerevers i hennes namn, och utan hennes samtycke, disponerat hennes bankkonto. Advokaternas åtgärder hade haft koppling till transaktioner som var under utredning i målet.
Advokatsamfundets disciplinnämnd tilldelade dock advokaten ”endast” en varning samt påförde honom en straffavgift om 50 000 kronor.
Frågan i HD är alltså om omständigheterna är sådana att advokaten ska uteslutas.
HD framhåller att en offentlig försvarares möjlighet att få tala i enrum med sin klient är av stor betydelse, framför allt för klienten. Rättigheten är också viktig för att advokaten på bästa sätt ska kunna fullgöra sitt uppdrag (jämför ”Restriktioner och faxmeddelanden” NJA 1991 s. 293).
Domstolen betonar även den försiktighet en offentlig försvarare måste ha när det gäller att åta sig uppdrag för den häktades räkning vid sidan av som ingår i försvarsuppdraget.
När det gäller förmedling av information från en häktad med restriktioner till någon utomstående är utgångspunkten att detta endast får ske efter kontakt med åklagaren, eller när uppgifterna är uppenbart harmlösa och inte kan försvåra brottsutredningen.
När det kommer till en försvarares rätt att under förundersökning eller inför huvudförhandling utföra sin egen utredning i arbetet med att förbereda försvaret, finns dock inga begränsningar. Kontakter med personer som kan ha betydelsefull information måste dock ske på ett sådant sätt att uppgifterna som vittnet lämnar inte förringas på grund av de förhållanden under vilka uppgifterna lämnas (jämför Styrelsen för Sveriges Advokatsamfunds vägledande uttalande angående försvarares rätt att vidta egen utredning eller vittnesförhör, 24 april 1998; jämför också Johan Eriksson, Handbok för försvarare, 2018, s. 30).
HD understryker dock betydelsen av att förtroendet för advokater inte missbrukas av någon enskild advokat. Missbruk av enrumsprivilegiet ses därför som en svår överträdelse av en advokats plikter som i förlängningen kan inverka negativt på den frihetsberövade personen (jämför ”Information till medmisstänkt” NJA 2001 s. 535).
I ljuset av detta kan HD konstatera att advokaten i båda de aktuella fallen har missbrukat en central regel för advokatverksamheten. Inte i något av fallen har den förmedlade informationen varit ”uppenbart harmlös”. Tvärtom var det i det första fallet fråga om just sådana uppgifter som restriktionerna uppenbarligen avsåg att skydda.
Mot bland annat den bakgrunden samt då överträdelserna riskerar att undergräva förtroendet för advokatkåren, till nackdel för misstänkta och frihetsberövade personer, beslutar nu HD att utesluta advokaten från Advokatsamfundet.