En 57-årig man är förmånstagare till två truster som är bildade i Jersey. Mannen vände sig till Skatterättsnämnden, SRN, för att få reda på hur utbetalningar från trusterna till honom ska behandlas vid inkomstbeskattningen.

I ansökan angavs att en trust inte är en juridisk person enligt Jerseys rättsordning. Den kan därför inte åta sig skyldigheter, förvärva rättigheter eller föra talan inför domstol. Trustegendom har dock sakrättsligt skydd. En trust består av en förpliktelse för en förvaltare att förvalta tillgångar till förmån för en eller flera förmånstagare i enlighet med de villkor som överenskommits med den som bildat trusten. Juridiskt sett är förvaltaren ägare av tillgångarna medan de ekonomiska fördelarna tillkommer förmånstagarna.

Av trusturkunderna framgår att förvaltaren självständigt beslutar om förvaltningen av tillgångarna och kan, efter godkännande från trustens beskyddare, lägga till eller ta bort förmånstagare. Förvaltaren äger även rätt att med beskyddarens godkännande betala ut trustens tillgångar till förmånstagare. Beskyddaren har rätt att tillsätta och avsätta trustens förvaltare.

Den 57-åriga mannen har bildat trusterna – som är oåterkalleliga – och fört över tillgångarna till dem. Han är även en av förmånstagarna. Han har utsett sin syster till trusternas beskyddare.

Mannen undrade bland annat om trusterna ska anses motsvara en svensk familjestiftelse med konsekvensen överföringar till honom från trusterna ska beskattas hos honom som periodiskt understöd, enligt 10 kap. 6 § inkomstskattelagen, IL.

SRN fann att trusterna inte motsvarar en svensk familjestiftelse och att 57-åringen därmed inte ska inkomstbeskattas för eventuella utbetalningar. Som motivering angavs att mannen har sådant inflytande över trusterna att han inte kan anses ha skilt sig från egendomen när den fördes över till dessa.

Skatteverket överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, och yrkade att trusterna ska anses motsvara en svensk familjestiftelse.

HFD hänvisar till 2 kap. 2 § första stycket IL, där det framgår att de uttryck som används i lagen som utgångspunkt motsvarar utländska företeelser. Av förarbetena framgår att med stiftelse avses utländska juridiska personer som enligt det landets lagstiftning utgör en stiftelse. Vid bedömningen om en viss utländsk företeelse ska anses motsvara en svensk har det i praxis lagts stor vikt vid om de överensstämmer civilrättslig, framhåller domstolen.

Av 1 kap. 2 § första stycket stiftelselagen framgår att en stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett visst ändamål. Den första frågan domstolen måste ta ställning till är därmed om tillgångarna avskilts från 57-åringen i sådan utsträckning att han inte kan betraktas som ägare till dem.

Sammantaget konstaterar HFD att 57-åringen visserligen inte har haft någon oinskränkt rätt att förfoga över trustegendomen. Omständigheterna i övrigt – att han är både bildare och förmånstagare samt att han har rätt att utse beskyddare – innebär dock att han ändå inte kan anses ha skilt sig från egendom i den utsträckning som krävs för att trusterna ska motsvara svenska familjestiftelser. Utbetalningarna ska därmed inte behandlas som periodiskt understöd vid beskattningen.

SRN:s förhandsbesked ska därför fastställas.