Ett aktiebolag köpte ett nytt friliggande växthus med tillhörande värmesystem för att odla plantor.
Växthusets grund utgörs av cementblock, golvet av packad och avjämnad sten och stommen av en varmförzinkad stålkonstruktion med beklädnad av tunnelplast. Huset har även ventilationsluckor i taket och på sidorna och det finns en automatisk rullport i ena gaveln och en manuell port i den andra samt bevattningsramp. Det finns även elinstallationer för drift och styrning av klimatdator inne i växthuset.
Det finns inga belysningsramper eller annan belysning i växthuset men aktiebolaget avsåg montera dessa i syfte att biologiskt bryta natten för plantorna.
Bolaget ville veta om växthuset i sin helhet inkomstskattemässigt kunde hänföras till byggnadsinventarier. Om inte undrade bolaget om golv, grundläggning och stålstomme kunde ses som ”byggnad” medan övriga delar utgjorde byggnadsinventarier.
Skatteverket ansåg att växthuset ostridigt utgjorde en byggnad, men att bland annat värmeanläggningen och bevattningssystemet borde hänföras till byggnadsinventarier.
SRN konstaterade inledningsvis att bestämmelserna om byggnader finns i inkomstskattelagen, IL, kap 19. Av förarbetena framgår att för att växthuset i sin helhet ska anses utgöra ett byggnadsinventarium förutsätter det att konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap, framhöll nämnden. I förarbetena ges oljecisterner och siloanläggningar som exempel. I rättspraxis har en virkestork ansetts omfattas av begreppet (se SOU 1968:26 s. 55 och RÅ 1975 Aa 729). Enligt SRN kunde ett växthus inte jämföras med den typen av konstruktioner.
Nästa fråga nämnden hade att ta ställning till var hur gränsdragningen mellan ”byggnad” och ”byggnadsinventarier” skulle göras.
I utredningen som låg till grund för lagstiftningen framhölls att gränsdragningen endast gäller egendom av tillbehörskaraktär, noterade nämnden. Till ”byggnad” hör därför allt som kan hänföras till själva byggnadsstommen – det vill säga golv, tak och väggar.
En byggnad kan dock vara mer eller mindre speciell. Hänsyn härtill ska tas vid bedömningen av det procentuella avdraget för byggnaden (SOU 1968:28 s. 55). Avskrivningsunderlaget omfattar dock i princip endast anskaffningsvärdet för själva byggnadsstommen och de anordningar som behövs för byggnadens allmänna funktioner (prop. 1969:100 s. 123).
Mot den bakgrunden ansåg Skatterättsnämnden att växthusets grund, golv, stålstomme samt väggar och tak beklädda med plast skulle hänföras till ”byggnad”. Övriga anordningar utgjorde därmed byggnadsinventarier enligt IL kap 19 §§ 19 och 20.
Bolaget överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som undanröjer förhandsbeskedet och avvisar ansökan.
HFD konstaterar att ansökan om förhandsbesked gäller ett växthus som bolaget redan förvärvat. Växthuset är av samma slag som andra växthus som bolaget har sedan tidigare och avses användas på samma sätt i bolagets verksamhet. Vidare har den aktuella lagstiftningen gällt under lång tid och ansökans innehåll – växthus av ett visst slag – kan inte sägas vara en sådan ny företeelse som i sig skulle kunna motivera ett snabbt avgörande.
Mot bakgrund av det anförda bedömer HFD att det varken kan anses vara av vikt för bolaget eller för en enhetlig lagtolkning och rättstillämpning att frågorna bör prövas genom ett förhandsbesked.