Ett bolag ansökte om bygglov för uppförande av ett enbostadshus på en fastighet i Danderyds kommun. Nämnden beslutade i juni 2019 att bevilja bygglov i enlighet med ansökan. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län, som avslog överklagandena.
Enligt gällande detaljplan för fastigheten får det endast uppföras en huvudbyggnad, i form av friliggande enbostadshus, och en komplementbyggnad. Det aktuella huset enligt ansökan har en entré, sju sovrum, fyra badrum samt en tvättstuga och en trappa. Genom lägenheten löper en tjock vägg.
Länsstyrelsens beslut överklagades till mark- och miljödomstolen i Nacka. Klagandena anförde bland annat att det med hänsyn till planlösningen är uppenbart att byggnaden kommer att användas som två bostäder, vilket skulle strida mot detaljplanen. De påstod även att byggherren muntligen uppgett att syftet var att skapa två bostäder.
Bolaget, som intygade att ansökan avsåg ett enbostadshus, anförde att det är handlingarna i bygglovsansökan som sätter ramen för vad som kan prövas inom ett bygglov. Eventuella kontakter med kommunen, mäklarprospekt eller liknande hävdades ligga utanför denna prövningsram.
Mark- och miljödomstolen konstaterade att utgångspunkten är att en bygglovsansökan ska prövas utifrån den åtgärd som söks och vad som anges i ritningarna. Av Mark- och miljööverdomstolen, MÖD:s, praxis framgår dock att om det är uppenbart att syftet med den sökta åtgärden är att kringgå en detaljplanebestämmelse kan ansökan avslås.
Rätten framhöll sammantaget att det av ritningarna i dagsläget inte kan sägas framgå att det rör sig om två kompletta bostäder i byggnaden. Planlösningen ger dock utrymme för att enkelt inreda huset som två bostäder. Det ansågs därför uppenbart att syftet var att kringgå detaljplanebestämmelsen om att en huvudbyggnad endast får inrymma en bostad. Bygglovet skulle därför upphävas.
MÖD hänvisar till HD-avgörandet NJA 2021 s. 187. Där har HD ansett att en planbestämmelse om att ett bostadshus endast får innehålla en lägenhet inte utgör hinder mot bygglov för ett enbostadshus – trots att huset enkelt skulle kunna uppdelas i två lägenheter och utan att det skulle krävas ytterligare bygglov.
I HD-rättsfallet anges att det är sökanden som sätter ramen för bygglovsprövningen och att bedömningen ska grundas på den lovsökta åtgärden och ingivna ritningar. Endast under speciella omständigheter kan det göras avsteg från denna huvudregel. Så är främst fallet när det är tydligt att syftet med åtgärden är att skapa förutsättningar för otillåten användning av byggnaden. Den omständigheten att utformningen eller användningen kan komma att ändras i framtiden saknar betydelse i det ursprungliga bygglovsärendet.
Enligt MÖD framgår det av ritningarna i det aktuella ärendet att byggnaden avser ett enbostadshus. Ansökan är därför förenlig med detaljplanen.
Det saknas därmed förutsättningar för att upphäva bygglovet.