En man som anlitat en advokat som ombud i en vårdnadstvist anmälde henne till Advokatsamfundet för brott mot god advokatsed. Klienten har tidigare försökt få arvodet nedsatt, men förlorade i samfundets konsumenttvistnämnd.
Det anmälan nu gäller är framför allt frågan om hur uppdraget avslutades. Advokaten har ”lämnat honom i sticket och övergett sitt uppdrag mot hans vilja”, anger mannen i anmälan. Mannen medger i anmälan att han vid tidpunkten haft ett stigande missnöje eftersom advokaten ”dramatiskt brustit i erforderlig omsorg i uppdraget”, genom att i allt högre grad ignorera hans frågeställningar och alltmer försämrade situation.
Enligt mannen har advokaten ”på eget bevåg drivit en alltmer misslyckad linje” – något som fått mannen att uttrycka sig kritiskt i indignation över att ha känt sig ignorerad och övergiven i sin sak och inte ha fått ordentlig juridisk rådgivning. Advokaten har slutligen hoppat av uppdraget utan någon kommunikation eller diskussion kring denna fråga. Tvisten låg då i ett så pass sent skede att ingen annan advokat vare sig kunnat eller velat ta sig an uppdraget, enligt anmälan.
Advokaten har i ett yttrande tillbakavisat den kritik som framkommer i anmälan. Tingsrätten har i september 2019 meddelat ett interimistiskt beslut där den andra vårdnadshavaren tillerkänts ensam vårdnad om barnen, med hänvisning till den höga konfliktnivån mellan parterna. Konflikten har enligt domstolen framgått av bland annat ett flertal sms och e-postmeddelanden som mannen skickat i strid med advokatens uttryckliga uppmaning att hejda sig. Beslutet har överklagats men hovrätten meddelade inte prövningstillstånd.
Därefter har det följt en löpande skriftväxling med både klient och motpartsombud för att få till stånd ett fungerande umgänge. I december 2019 valde advokaten dock att frånträda uppdraget, eftersom klienten hade en ”helt annan syn på hur handläggningen av målet skulle skötas och har varit mycket missnöjd med hur hon har skött hans ärende”. Förtroendet har i och med detta enligt advokaten varit förbrukat. Beslutet hade föregåtts av ett flertal e-postmeddelanden från klienten där han ”visat sitt tydliga missnöje över hur ärendet hanteras”.
Klientens bristande förtroende och hans egen syn på hur ärendet skulle handläggas har enligt advokaten gjort det omöjligt för henne att tillmötesgå hans krav och samtidigt beakta god advokatsed. Vid frånträdet skulle bevisuppgift precis lämnas in. Advokaten har dock skickat ett utkast till bevisuppgift till mannen och även för hans räkning begärt två månaders anstånd med att inkomma med bevisuppgift.
Det framgår av utredningen i ärendet att advokaten i december skrivit ett mejl till klienten där hon skriver följande:
”Bekräftar mottagandet av Dina mail. Efter genomgång av innehållet i dem får förstås att Du inte är nöjd med advokatbyråns arbete och tillvägagångssätt/Uppfattar/det som att Du nu återkallat fullmakten, varför undertecknad således skall avträda som ombud. Är detta korrekt? Emotser Ditt återkommande.”
Klienten har samma dag svarat ”Nej, det är inte korrekt att jag vill ’återkalla fullmakten’ från min sida.”.
Advokaten har trots detta svar två dagar senare skrivit till tingsrätten och begärt anstånd med bevisuppgiften med hänsyn till att hon inte längre företräder mannen och att han behöver få möjlighet att anlita ett nytt ombud och hinna överlägga med honom eller henne.
För att som advokat frånträda ett uppdrag mot klientens vilja krävs det giltigt skäl, konstaterar Advokatsamfundets disciplinnämnd. ”Ett sådant skäl kan vara att klienten agerat i strid med advokatens råd, eller om klienten tydligt gett uttryck för sitt missnöje med advokaten, och därmed gjort klart att klienten förlorat förtroendet för advokaten”, fortsätter nämnden.
Det framgår redan av mannens egna uppgifter att han uttryckt missnöje med hur advokaten skött sitt uppdrag – samt att han i vissa avseenden agerat i strid med hennes rådgivning. Under sådana förhållanden kan en advokat ha rätt att frånträda uppdraget mot klientens uttryckliga vilja. Advokaten är dock skyldig att säkerställa att klientens rättigheter tillvaratas så att någon rättsförlust inte uppkommer.
I det aktuella fallet har det enligt disciplinnämnden funnits giltigt skäl för att frånträda uppdraget trots att klienten inte ville återkalla fullmakten. Det två månader långa anstånd som advokaten begärt med bevisuppgiften har enligt disciplinnämnden också utgjort en tillräckligt lång tidsfrist för att möjliggöra för klienten att skaffa nytt ombud. Advokaten har därmed inte brutit mot god advokatsed och anmälan lämnas nu utan åtgärd.
En av nämndens ledamöter är dock skiljaktig. Advokaten har frågat om det stämmer att klienten vill återkalla fullmakten och fått ett uttryckligt negativt svar. Att advokaten ändå frånträtt uppdraget har utgjort ett brott mot god advokatsed, enligt den skiljaktiga ledamoten. Disciplinnämnden borde därför ha beslutat om erinran.