En man i 50-årsåldern bosatt i en villa i ett mindre västsvenskt samhälle åtalades i Skaraborgs tingsrätt för olaga energiavledning, efter att det uppdagats att elmätaren i hans hem kopplats förbi.

Enligt det lokala energibolaget hade el värd uppskattningsvis 20 000 kronor olovligen avletts som en konsekvens av åtgärden och man krävde därför motsvarande belopp i skadestånd.

Mannen invände att förbikopplingen med en olovlig elcentral gjorts av hans pappa i september 2021, när de tillsammans dragit in el till garaget och kopplat in golvvärme i ett badrum.

Skaraborgs tingsrätt underkänner dock nu bevisningen i målet och ogillar åtalet.

Mannens uppgifter om att förbikopplingen skedde i september 2021 har inte motbevisats utan får godtas – och motsvarande gäller frågan vad förbikopplingen avsett. Det får även godtas att mannen vid arbetena endast bidrog genom att gräva ned kabeln på utsidan av huset medan hans pappa – som arbetat med el i 35 år – skötte hela elinstallationen inomhus.

Mannen säger sig ha trott att allt var korrekt utfört – och pappan ska inte ha sagt något om förbikopplingen. Enligt mannen har det saknats anledning att koppla förbi elmätaren, eftersom han tjänar bra. Han säger sig samtidigt inte ha någon kunskap om el och har inte reagerat på att elräkningarna efter arbetena skilt sig från hur det varit tidigare.

Enligt tingsrätten är det normalt bara den som är betalningsskyldig för elleveranserna som har intresse av att elmätaren registrerar lägre förbrukning än den verkliga. Mannens pappa har dock inte hörts och det kan enligt domstolen inte uteslutas att pappan vid installationen ”tagit en genväg”, eller att han genom förbikopplingen velat gynna sin son och hans familj. Det finns samtidigt ingen bevisning som visar att mannen fått förklarat för sig att förbikopplingen gjorts – och det är inte heller något som han – som lekman på elområdet – själv borde ha insett.

Det är därför inte visat att mannen har begått gärningen tillsammans och i samförstånd med sin pappa och åtalet ogillas därför.

Tingsrätten anser inte heller att det finns förutsättningar för att bifalla energibolagets skadeståndskrav. Grunden för anspråket har angetts vara värdet av den el som olovligen har avletts. Samtidigt framgår det av vittnesmål att uppskattningen på 20 000 kronor egentligen avser all administrativ tid som ärendet tagit i anspråk.

Utredningen är därför bristfällig, eftersom det saknas tillräcklig bevisning kring hur mycket el som förbrukats olovligen och bevisning om elpriser. Beloppet synes dessutom avse något helt annat än den grund som åberopats i form av värdet på förbrukad el. Någon utredning kring den ”påstått förspillda administrativa tiden” har heller inte förebringats. Att mot denna bakgrund försöka uppskatta skadan skulle bli rena gissningar och skadeståndskravet ogillas därför.