Justitieombudsmannen, JO, beslutade sig för att granska ett djurskyddsärende hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I ärendet uppmärksammade länsstyrelsen flera brister i djurhållningen hos en djurhållare men valde att inte göra någon åtalsanmälan.

Av kontrollrapporten framgår att majoriteten av de granskade djuren hade kraftiga till mycket kraftiga gödselpansar och vissa djur hade gödselbrännor.

I sitt remissvar anförde länsstyrelsen att man följt den rutin som finns. I alla djurskyddsärenden görs en bedömning i det enskilda fallet huruvida misstanke om brott ska anmälas. Det sker en dialog mellan handläggare, samordnare för djurskydd och/eller funktionschef. Dialogen finns inte dokumenterad och ingen av de anställda som deltog var i tjänst vid tiden för remissvaret.

JO har tidigare uttalat att det finns en skyldighet för länsstyrelsen att anmäla sådant som objektivt utgör brott mot djurskyddslagen, med undantag för bagatellartade förseelser. Länsstyrelsen ska inte ta hänsyn till om de subjektiva rekvisiten för brott är uppfyllda.

Flera av de brister som beskrivs i kontrollrapporten kan utgöra brott enligt djurskyddslagen. Om djuren bedömdes ha utsatts för lidande skulle även brottsbalkens bestämmelse om djurplågeri ha kunnat aktualiseras. Hur myndigheten har resonerat kring detta framgår dock inte över huvud taget.

Enligt JO finns det inte tillräckligt underlag för att uttala kritik mot länsstyrelsen för att någon åtalsanmälan inte gjordes i ärendet. Däremot framhålls att det i tveksamma eller komplicerade ärenden är lämpligt att dokumentera de överväganden som ligger till grund för beslutet att inte göra en åtalsanmälan.

Ombudsmannen noterar att länsstyrelsen har uppdaterat sina rutiner, vilket är positivt. Rutinerna nämner dock inte något om att dokumentera övervägandena. Det finns därför skäl för länsstyrelsen att se över den nya rutinen.