Staten genom Arbetsförmedlingen beslutade den 29 mars 2017 och augusti 2017 om återbetalningsskyldighet avseende utbetalda arbetsgivarstöd.
Blekinge Lack AB erhöll avseende en manlig arbetstagare lönebidrag under perioden mars 2012 – februari 2014, trygghetsanställning under perioden mars 2014 – februari 2015, mars 2015 – januari 2016, mars 2016 – juli 2016 och juli 2017 – till februari 2018. Bolaget fick också anordnarbidrag för samma arbetstagare för perioden augusti 2012 – januari 2017.
Efter att målet inleddes försattes bolaget i konkurs.
Arbetsförmedlingen yrkade i Blekinge tingsrätt att bolaget ska förpliktas återbetala 957 643 kronor avseende felaktigt utbetalt arbetsgivarstöd.
Som grund anfördes att mottagaren av stödet lämnade oriktiga uppgifter eller på något annat sätt förorsakade att stödet eller bidraget lämnades på felaktig grund eller med ett för högt belopp. Bolaget har inte visat att man har haft de kostnader för lön som uppgetts. I andra hand gjordes det gällande att arbetstagaren inte var arbetslös då han anställdes i bolaget utan i praktiken drev det aktuella bolaget. I tredje hand konstaterade bolaget att mannen haft ett väsentligt inflytande över bolagets verksamhet då arbetstagaren haft ett förhållande med bolagets ställföreträdare och att de sedermera blev sambo.
Bolaget bestred käromålet i dess helhet men vitsordade sättet att beräkna arbetsgivarstödet som skäligt i och för sig.
Tingsrätten konstaterar att det av 42 § i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga framgår att återbetalningsskyldighet är för handen om mottagaren av arbetsgivarstöd har lämnat oriktiga uppgifter som har orsakat att stöd eller bidrag har lämnats på felaktig grund.
I fråga om utbetalningen av lönen hördes ett vittne som framförde att han efterträdde den föregående revisorn och arbetade åt bolaget fram till dess att det försattes i konkurs. Han konstaterade att bolaget rapporterade och deklarerade lön till Skatteverket. Även skatter och arbetsgivaravgifter hade betalats in. Det framgick att bolaget haft de lönekostnader som redovisats till Arbetsförmedlingen. Den aktuella arbetstagarens lön hade alltså hanterats korrekt.
Tingsrätten bedömer, mot bakgrund av vittnets och bolagets yrkesmässiga relation, att uppgifterna som han lämnade får anses vara trovärdiga. Arbetsförmedlingen har därmed inte visat att bolaget inte har haft de lönekostnader som redovisats. Av detta följer att det inte är visat att bolag har lämnat oriktiga uppgifter.
Beträffande om arbetstagaren har haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning finner tingsrätten att det inte är visat att mannen startat, företräder eller haft västenligt inflytande i bolaget. Bedömningen gjordes med ledning av att vittnet uppfattade att det var den kvinnliga ställföreträdaren som hade det bestämmande inflytandet över verksamheten, då hon var den enda som beställt tjänster för bolagets räkning. Käromålet ogillas därför även i denna del.
Arbetsförmedlingen har i tredje hand gjort gällande att arbetstagaren och bolagets ställföreträdare haft ett förhållande och blivit sambo. I målet är det ostridigt att personerna inte under någon period varit folkbokförda på samma adress. Den kvinnliga ställföreträdaren uppgav i partsförhör att de aldrig haft ett kärleksförhållande eller sådant partnerskap och de inte heller varit sammanboende. Hon har dock ingått ett skriftligt hyresavtal med arbetstagaren och hyr ut en fastighet till honom.
Tingsrätten finner, mot bakgrund av de lämnade uppgifterna, inte att Arbetsförmedlingen har bevisat att arbetstagaren och ställföreträdaren varit sambo eller haft motsvarande partnerskap.
Käromålet ska därmed ogillas i dess helhet och Arbetsförmedlingen ska ersätta bolaget för dess rättegångskostnader med 189 616 kronor.