En 66-årig man åtalades för tagande av muta vid Borås tingsrätt. Vid tiden för de åtalade gärningarna var mannen anställd som vd för ett kommunalt bolag inom energisektorn.

Mannens son har en lovande tenniskarriär och blev nyligen svensk mästare. Under åren 2017 till 2019 kontaktade 66-åringen tre lokala företag verksamma inom fiber i syfte att få sponsring för sonen, vilket han också fick. Bolagen har en och samma företrädare. Två av bolagen har haft avtal med och fakturerat det kommunala bolaget stora belopp under tiden som 66-åringen var vd.

Mannen vidgick de faktiska omständigheterna men gjorde gällande att transaktionerna saknar koppling till hans anställning. Enligt 66-åringen agerade han i egenskap av pappa när han efterfrågade sponsring. Han intygade även att de aktuella företagen varken fått eller velat ha några fördelar av sponsringen. Mannen framförde även att han personligen sällan deltog i möten som gällde fiberutbyggnad men bekräftade att han ibland beslutade i sådana frågor.

Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det är klarlagt att 66-åringen, för sin sons räkning, begärt och tagit emot betalning från de bolag och vid de tidpunkter som åklagaren har påstått. Det står också klart att han tillhör personkretsen som kan ta emot en muta enligt 10 kap. 5 a § första stycket brottsbalken.

Domstolen framhåller vidare att bolagen i fråga har haft avtal med och fakturerat det kommunala bolaget stora belopp. Det har visserligen inte framkommit något som tyder på att 66-åringen vidtagit någon konkret åtgärd som syftat till att belöna sponsorerna. För tagande av muta krävs dock inte att det rent faktiskt vidtas en åtgärd för att gynna givaren, utan det räcker att det finns en tänkbar koppling mellan förmånen och utövandet av anställningen.

Domstolen konstaterar härvid att det framgår av 66-åringens egna uppgifter att han har varit delaktig i beslut som rör fiberutbyggnad och, därmed indirekt, även de aktuella bolagen.

Enligt rätten är omständigheterna sådana att de måste ha varit ägnade att påverka mannen i hans tjänsteutövning. Det beaktas att det rört sig om förhållandevis stora belopp och flera betalningar liksom att kommunikationen skett från hans arbetsmejl. Sammantaget finner tingsrätten att 66-åringen haft uppsåt och ska dömas i enlighet med åtalet.

Påföljden bestäms till villkorlig dom. Med hänsyn till att han har förlorat sin anställning finns det särskilda skäl för att inte förena den villkorliga domen med böter.