En man och en kvinna köpte fastigheten Växjö Växjö 7:32 i Växjö-trakten den 19 december 2018 för att bygga ett hus på tomten. Tillträde skedde sedan den 16 januari 2019 och vid denna tidpunkt erlades också slutbetalning.
Fastigheten ligger i området Hagavik, Växjö. Öster om fastigheten löper en mindre väg som utgår från fastigheten Växjö Växjö 7:31, förbi Växjö Växjö 7:32 och sedan fortsätter söderut genom Växjö Växjö 7:34. Denna mindre väg löper därefter genom en kommunägd fastighet för slutligen möta Hagaviksvägen.
Fastigheten Växjö Växjö 7:32 har del i gemensamhetsanläggningen Växjö Växjö GA:12 som omfattar delar av Hagaviksvägen.
Paret upptäckte efter köpet att det saknas tillgång till väg på fastigheten, vilket de menar utgör en avvikelse i förhållande till vad de med fog kunnat räkna med vid köpet. De begär därför en halv miljon kronor i prisavdrag.
Felet utgör, enligt köparna, en avvikelse i förhållande till de utfästelser som har givits av säljarna inför och i samband med köpet. Inför köpet av fastigheten pekade köparna ut den punkt i köpekontraktet som behandlade servitutet och gemenskapsanläggningen och frågade säljarna om det är vägen, vilket de bekräftade att det var.
Säljarna kontrar med att köparna har rätt att använda den aktuella vägen som leder fram till fastigheten. Vägen har använts sedan fastigheten bildades 1905. Avstängningen av vägen var endast tillfällig under tiden den 28 september till den 20 december 2019. Avstängningen var föranledd av en tvist mellan köparna och ägaren till fastigheten Växjö Växjö 7:31. Fastigheten överensstämmer med vad som följer av avtalet.
Säljarna har inte lämnat någon utfästelse att fastighetens andel i Växjö Växjö GA:12 skulle avse rätt att nyttja den mindre väg som leder fram till fastigheten.
Växjö tingsrätt börjar med att notera att ägaren av fastigheten Växjö Växjö 7:31 har lovat att köparna ska ha rätt att framöver använda vägen. Det har i målet inte framkommit något som talar för att ägaren till Växjö Växjö 7:34 eller Växjö kommun, som äger fastigheterna som den aktuella vägen går över, skulle hindra köparna från att använda vägen. Detta talar för att bristen på inskriven rätt att använda vägen inte utgör något hinder för köparna att framöver använda sin fastighet på avsett sätt.
Tingsrätten konstaterar dock att nämnde ägare även uppgett att köparna har rätt att använda vägen på grund av hans välvilja, trots att hans barnbarn som bor på fastigheten vill att vägbommen ska sättas upp igen. Vad som händer om denne man eller ägaren till Växjö Växjö 7:34 säljer sina fastigheter är således oklart. Med beaktande av detta bedömer tingsrätten att bristen på inskriven rätt att använda vägen utgör ett fel i fastigheten, även om vägen för tillfället kan användas för att ta sig till och från Växjö Växjö 7:32.
Vidare bedömer tingsrätten att det inte är styrkt att Växjö Växjö 7:32 har rätt att använda vägen enligt hävd.
Någon utfästelse anses inte säljarna ha gett angående vägen. Frågan är då om felet är relevant i den meningen att köparna har fullgjort sin undersökningsplikt. Av utredningen i målet framgår att köparna inte har kontrollerat om vägen fram till fastigheten omfattas av gemensamhetsanläggningen. Att någon undersökning inte har skett saknar dock betydelse för bedömningen av om felet har varit upptäckbart eller inte. Avgörande för bedömningen är i stället om felet hade kunnat upptäckas om en tillräckligt omsorgsfull undersökning hade genomförts.
Köparna har gjort gällande att det inte fanns någon undersökningsplikt avseende vägen eftersom Lantmäteriet inte reagerade på felet i samband med fastighetsregleringen 2018 och eftersom de efter köpet erhöll bygglov.
Tingsrätten finner att den genomförda fastighetsregleringen visserligen kan reducera undersökningsplikten men den faller inte helt bort. Detta sker endast om säljaren lämnat en utfästelse. Vad som inträffat efter köpet påverkar däremot inte undersökningsplikten. När det gäller felet i Växjö Växjö 7:32 har köparna utan särskild svårighet kunnat upptäcka detta genom att kontrollera offentligt tillgänglig information om vad gemensamhetsanläggningen GA:12 omfattar. Det hade då klart framgått att denna gemensamhetsanläggning inte omfattar vägen som leder fram till fastigheten utan endast en större väg söder om fastigheten.
Enligt tingsrätten innebär detta att köparna borde ha upptäckt felet även vid en enkel undersökning. De har därför inte rätt att göra gällande säljarnas ansvar för felet.
Käromålet ska därmed ogillas.