Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Läs den tidigare hemliga skiljedomen som SL klandrat

Svea hovrätt ska pröva om en miljarddom av en skiljenämnd i en tvist mellan SL och ett italienskt bolag som arbetat med SL:s signalsystem för tunnelbanans röda linje ska upphävas. Blendow Lexnova publicerar här intill den tidigare skiljedomen som nu blivit offentlig med viss maskning.

Läs den tidigare hemliga skiljedomen som SL klandrat

Röda linjen sträcker sig över 41 km med 36 stationer och nyttjas dagligen av mer än en halv miljon resenärer. För att möta ökande behov beslutades att kapaciteten på linjen skulle utökas med 25 procent till år 2021. Det skulle ske främst genom en uppgradering av signalsäkerhetssystemet och genom inköp av nya tunnelbanetåg, men även genom nybyggnad av en depå för de nya tågen. Signalsäkerhetssystemet, som varit i drift sedan 60-talet, behövde även bytas ut, eftersom underhållet blivit alltmer kostsamt.

Den 3 november 2010 ingick SL och italienska Ansaldo (numera Hitachi Rail) efter ett upphandlingsförfarande ett avtal om leverans av ett nytt signalsäkerhetssystem till Stockholms tunnelbanas röda linje samt nedmontering av det gamla signalsystemet. Parterna ingick samma dag ett underhållsavtal.

SL hävde avtalet om signalsystemet den 7 november 2017, vilket gett upphov till förevarande tvist.

Avtalet föreskriver att tvister mellan parterna i anledning av avtalet ska lösas genom skiljeförfarande med tillämpning av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) skiljedomsregler. En skiljenämnd utsågs bestående av justitierådet Ingemar Persson, ordförande, samt advokaterna Torgny Wetterberg och Charlotta Falkman.

Den huvudfråga som skiljenämnden hade att pröva och är föremål för den 172 sidor långa skiljedomen var om SL:s hävning den 7 november 2017 var befogad eller inte. Om skiljenämnden fann att den var obefogad — vilket Ansaldo yrkade skulle fastställas — skulle nämnden pröva Ansaldos anslutande fastställelseyrkanden beträffande ersättning för utfört arbete, för nedmontering av utrustning och för skada. Det handlar om miljardbelopp.

Om hävningen å andra sidan var befogad — som SL yrkar skulle fastställas — skulle skiljenämnden ta ställning till SL:s anslutande fastställelseyrkanden avseende rätt till vite och skadestånd samt skyldighet för Ansaldo att på egen bekostnad återställa utförda arbeten.

Ansaldo hade, enligt skiljenämnden, inte visat att parterna genom Inriktningsbeslutet eller på annat sätt uttryckligen avtalat om någon ny kontraktuell tidsplan som ersatt den som fanns angiven i signalsystemavtalet. Detta innebär emellertid inte att SL varit bibehållen en rätt att häva signalsystemavtalet med hänvisning till ett dröjsmål som mättes mot tidpunkterna i den ursprungliga tidsplanen i avtalet.

Enligt skiljenämndens uppfattning hade det erfordrats en tydlig reglering — vilket alltså inte var fallet — eller tydligare signaler för att SL skulle ha varit bibehållen en rätt att häva avtalet med hänvisning till att Ansaldos leverans var försenad med tre månader i förhållande till en milstolpe som vid hävningen var passerad med cirka fyra år.

Slutsatsen blev att SL:s hävning av avtalet med hänvisning till redan inträffat dröjsmål från Ansaldos sida i förhållande till de ursprungliga avtalade färdigställandetidpunkterna i avtalet saknade fog. SL och Ansaldo hade enligt skiljenämndens bedömning accepterat att de ursprungliga färdigställandetidpunkterna inte längre gällde för Ansaldos åtaganden enligt avtalet.

SL har alltså klandrat skiljedomen och begär att den upphävs. Bolaget konstaterar att skiljeförfarandet huvudsakligen handlat om två frågor: (i) om parterna ersatt tidplanen i avtalet med en ny tidplan (som gav Ansaldo längre tid för leverans), och (ii) om Ansaldo vållat tre månaders försening (eller om SL vållat all försening, vilket Ansaldo hävdar).

Ansaldo och SL har skrivit omfattande inlagor och åberopat tusentals sidor med bevisning i dessa frågor. Båda parter har även anlitat experter som utförligt analyserat och argumenterat kring förseningarna. Trots detta har, noterar SL, frågorna lämnats oprövade i den särskilda skiljedomen.

Skiljenämnden har i stället stannat vid att den ursprungliga tidplanen, tillsammans med andra väsentliga delar av avtalet, har åsidosatts genom partsbruk. Det har skett trots att Ansaldo inte har åberopat sådant partsbruk, eller påstått att det skulle ha ersatt väsentliga delar av avtalet. Skiljenämnden har alltså inte dömt över den talan som Ansaldo presenterat, och som SL svarat på i skiljeförfarandet. Det är ett mycket allvarligt fel.

Skiljenämnden har inte heller tagit ställning till vem av parterna som orsakade de omfattande förseningarna av leveransen. Visserligen konstaterar skiljenämnden att det "står [...] klart" att Ansaldo har "förorsakat vissa förseningar". Skiljenämnden anser dock att det inte har någon avgörande betydelse med hänsyn till det av skiljenämnden funna — men av Ansaldo icke åberopade — partsbruket.

Att skiljenämnden inte prövade vilken tidplan som gällde för leveransen är även föranlett av att skiljenämnden fann att SL inte som "självständig hävningsgrund” hade rätt att åberopa försening i förhållande till någon annan tidplan än den i avtalet.

Skiljenämnden kom till slutsatsen enbart på grundval av vad Ansaldo gjort gällande, och förbisåg därvid att SL såväl hävt avtalet som därefter åberopat att SL hade rätt att häva på grund av tre månaders försening i förhållande till avtalade leveransmilstolpar (vilket är något annat än leveranstidpunkter).

Eftersom skiljedomen nu blivit offentlig, dock med viss maskning, kan Blendow Lexnova nu publicera domen här intill.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

Stämningsansökan i mål T 4968-21.pdf

20 MB

Skiljedomen.pdf

10 MB
Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Skadeståndsrätt, Avtalsrätt, Skiljeprocess, Trafik och fordon