Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Migrationsverket slipper mångmiljonskadestånd för hävt asylboende

Ett företag nekas 20 miljoner kronor i ersättning av Migrationsverket sedan verket hoppat av ett avtal om boende för asylsökande på ett fartyg. Tingsrätten lägger skulden på bolaget som inte tog reda på att det var förbjudet att lägga till i hamnen. Att behovet av flyktingboenden minskade efter 2015 är en annan sak.

Migrationsverket slipper mångmiljonskadestånd för hävt asylboende
Foto: Tomislav Stjepic

Under året 2015 var migrationsströmmarna till Sverige mycket omfattande och svenska myndigheter stod under hösten/vintern 2015/2016 inför en utmanande flyktingsituation. Migrationsverket måste ordna boendeplatser för det stora antalet asylsökande som anlände till Sverige. Migrationsverket upphandlade därför flera olika boenden genom så kallad direktupphandling, däribland tillfälliga boenden på passagerarfartyg.

Floating Accommodations Sweden AB träffade avtal med Migrationsverket om tillfälligt boende på passagerarfartyget Ocean Gala för 1 790 asylsökande. De tecknade senare ett tilläggsavtal, genom vilket tiden för erhållande av erforderliga tillstånd förlängdes.

Migrationsverket skickade den 6 juli 2016 ett e-postmeddelande till Floating Accommodations Sweden AB med underrättelse om att Migrationsverkets uppfattning var att avtalet upphört att gälla per den 3 juli 2016. Den uppgiva anledningen var bland annat att ”leverantören inte har erforderliga tillstånd för verksamheten". Floating hade nämligen inte rätt att lägga till med ett passagerarförtyg i den aktuella hamnen.

Migrationsverket uppger att man den 6 juli 2016 haft rätt att meddela Floating att avtalet har upphört att gälla eftersom uppdraget inte hade påbörjats den 3 juli 2016. Samtliga erforderliga tillstånd förelåg inte vid denna tidpunkt. Även om samtliga erforderliga tillstånd hade förelegat den 3 juli 2016 hade avtalet upphört att gälla den 3 juli 2016 om inte uppdraget också hade påbörjats vid denna tidpunkt. Migrationsverket meddelande den 6 juli 2016 har haft stöd i avtalet.

Verket konstaterar att i avtalets bestämmelse punkt 4.2 om tillstånd anges inledningsvis att ”Erhållande av samtliga tillstånd (exempelvis eventuellt erforderligt bygglov, eventuell dispens från strandskyddsbestämmelser och övriga tillstånd och myndighetsbeslut m.m.) som krävs för uppdragets genomförande åvilar leverantören.”. I bestämmelsen upplyses därefter om de viktigaste lagarna, riktlinjerna och föreskrifterna som kan komma i fråga, följt av en exemplifierande uppräkning. Här kan noteras att miljöbalken (1998:808) är ett av de exempel som anges i avtalet dock utan uppgift om vem som är tillsynsmyndighet.

Migrationsverket har, menar rätten, inte den 6 juli 2016 till grund för avtalets upphörande åberopat det faktum att ingen asylsökande i har flyttat in på anläggningen. Så länge Migrationsverket har haft en befogad anledning att anta att Floating inte uppfyllt samtliga villkor i avtalet har Migrationsverket inte varit skyldigt att påbörja uppdraget genom att börja placera asylsökande på fartyget. Den 3 juli 2016 uppfyllde Floating inte samtliga villkor i avtalet.

Floating kontar med att det i avtalet är föreskrivet en frist för rättelse. Om det i förevarande fall har funnits brister har parterna haft att agera lojalt för att lösa den eventuella bristen. Avtalet är i sin helhet upprättat av Migrationsverket och det har inte funnits utrymme för Floating att införa ändringar i avtalet. Floating har haft att acceptera avtalets utformning med de förklaringar som presenterats från Migrationsverket.

Floating hävdar att det egentliga skälet till att Migrationsverket hävde var det minskade behovet av boendeplatser för flyktingar.

Norrköpings tingsrätt slår först fast att partsavsikten – i enlighet med avtalets lydelse – omfattade att avtalet skulle upphöra om erforderliga tillstånd saknades på dagen för fullgörande.

Utgångspunkten för parternas avsikter har alltså varit att samtliga tillstånd ska ha funnits vid leveransen den 3 juli 2016 och att det är Floatings ansvar att tillse detta. Parterna har dock olika uppfattning om vilken som var den gemensamma partsavsikten när det gäller vilka tillstånd som leverantören därmed ansvarade för. Floating har gjort gällande att bolagets ansvar var begränsat till sådana tillstånd som gällde själva fartyget och att Migrationsverket sagt att bygglov inte skulle krävas.

Migrationsverket har å sin sida hävdat att parterna avtalat om en tjänst där leverantören åtog sig att dels leverera ett färdigt boende, dels utreda vilka tillstånd som krävdes för att bedriva verksamheten och tillse att sådana tillstånd förelåg, dvs. utan någon begränsning.

Mot bakgrund av framför allt de samstämmiga vittnesmålen från Migrationsverkets vittnen och vad som framgår av anbudsunderlaget om Floatings uttryckliga acceptans av tillståndsansvaret, finner tingsrätten visat att det funnits en gemensam partsavsikt att leverantören skulle ansvara för tillstånden och för att utreda vilka tillstånd som krävdes.

Det tycks dock inte ha förts närmare diskussioner om vilka tillstånd som krävdes och har inte heller i övrigt framkommit otvetydigt stöd för att parterna haft en gemensam uppfattning vid avtalsslutet om avgränsningen av Floatings utredningsansvar. Eftersom någon gemensam partsvilja därmed inte kunnat fastställas i denna del, får tingsrätten försöka fastställa avtalets innehåll, i första hand genom att bedöma avtalets ordalydelse.

Det är, menar domstolen, tydligt att Migrationsverket har varit osäkert på vad som krävts för att genomföra uppdraget och att man därför har lagt det på leverantören att ta reda på vilka tillstånd och liknande som erfordrades, vilket Floating varit införstått med och godtagit. Den risk som åtagandet inneburit för Floating har tydligt framgått i anbudet och risken har reglerats genom avtalet, som även inneburit risker för Migrationsverket. Tingsrätten återkommer till frågan om skäligheten av denna riskfördelning senare.

Är då vad parterna kommit överens om i punkten i avtalet rörande inhämtande av tillstånd oskäligt på ett sätt som aktualiserar jämkning? Det anser inte tingsrätten.

Har Floating per den 3 juli 2016 haft de tillstånd enligt punkt 4.2. i avtalet som krävts för att undvika upphörande?  Ja, anser domstolen.

Har Floating den 3 juli 2016 anskaffat kajplats? Det anser inte tingsrätten.

Floating har gjort gällande att Migrationsverket efter avtalets ingående agerat illojalt mot Floating, då Migrationsverket med anledning av att behovet av boendeplatser minskat dramatiskt inte längre ville fullfölja avtalet. Det anses inte styrkt.

I en sammanfattning skriver Norrköpings tingsrätt att ”Floating måste ha varit väl medveten om att fråga var om en industrihamn och inte en allmän hamn där passagerarfartyg normalt sett brukar få lägga till. Trots insikten om att fråga varit om en industrihamn har Floating såvitt framkommit inte närmare undersökt om hamnägaren Unwaste AB haft tillstånd att ta emot passagerarfartyg”.

Det innebär att Floating per den 3 juli 2016 inte hade någon avtalsenlig kajplats att bedriva verksamheten vid. Floating hade inte heller de anslutningar för avfall eller avlopp som fordrades.

Med denna bedömning har Floating inte förmått visa att det minskade behovet av boendeplatser för flyktingar utgjort det bakomliggande skälet till att Migrationsverket ansett att avtalet upphört. Det har inte heller framkommit att Migrationsverket agerat på ett sådant illojalt sätt gentemot Floating att det påverkar bedömningen i fråga om avtalets bestånd.

Mot den bakgrund som redovisats ovan har kravet på att samtliga tillstånd skulle finnas den 3 juli 2016 inte uppfyllts av Floating. Avtalsvillkoret i fråga om tillstånd är inte oskäligt. Avtalet ska således inte längre gälla och därmed kan inget skadestånd utgå. Käromålet ska redan på dessa grunder ogillas.

Floating måste nu ersätta Migrationsverkets rättegångskostnader på knappt 3,5 miljoner kronor.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T2404_16.pdf

1 MB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Lokalhyra, Avtalsrätt, Köprätt, Övrig migrationsrätt