I början av augusti 2017 tog Konsumentverket emot en anmälan som en inträffad olycka vid en hoppborg i en verksamhet som bedrevs av Stiftelsen Idre Fjäll. Ett barn hade ramlat från hoppborgen och fått allvarliga skador.

Med anledning av detta beslutade Konsumentverket i mars 2018 att förbjuda stiftelsen från att tillhandahålla hoppborgen samt förelade stiftelsen att förstöra den.

Verket ansökte därefter vid Förvaltningsrätten i Karlstad om att påföra stiftelsen en sanktionsavgift enligt produktsäkerhetslagen, PSL, om en miljon kronor.

Verket menade att stiftelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot PSL § 7 genom att hoppborgen inte uppfyllde de säkerhetskrav som finns samt den ”hoppborgstandard” som framgår av SS-EN 14960:2013 ”Hoppborgar och liknande uppblåsbar utrustning – säkerhetskrav och provningsmetoder”.

Bland annat hade hoppborgen saknat skyddssarger på ena sidan av en klätterställning samt stötdämpande mattor runt hela hoppborgen – trots att den var placerad på ett betonggolv. Att det skadade barnet hade klättrat åt fel håll saknade betydelse, menade verket, eftersom det var en risk som stiftelsen borde ha räknat med – särskilt då klätterklotsarna var borttagna.

Stiftelsen Idre Fjäll menade dock att det inte varit något fel på hoppborgen och att den var godkänd och certifierad enligt då gällande EU-reglering. Eftersom stiftelsen inte uppfattat att det fanns något fel på borgen, hade man inte heller haft någon skyldighet eller anledning att underrätta Konsumentverket om det.

Förvaltningsrätten i Karlstad konstaterade bland annat att den hoppborgsstandard som Konsumentverket hänvisat till inte har offentliggjorts på det sätt som anges i PSL § 11. Emellertid utgör hoppborgsstandarden en sådan annan standard som enligt PSL § 12 särskilt ska beaktas i bedömningen av om en vara eller tjänst är säker enligt lagen.

Domstolen noterar att den aktuella hoppborgen var byggd på så sätt att barn kunde vistas på relativt hög höjd vid rutschkanans övre del, utan någon skyddsvall. Liksom Konsumentverket ansåg rätten även att det var en förutsebar risk att barn skulle kunna klättra upp från fel håll på sidan av rutschkanan, eller befinna sig på fel sida av den ”säkerhetsbåge” som fanns högst upp.

Sammantaget var hoppborgen en farlig vara samt farlig tjänst i PSL:s mening och att hoppborgen har medfört mer än en låg risk för människors hälsa och säkerhet.

Trots att det tidigare hade skett en olycka i juli 2016 hade någon underrättelse från stiftelsen till Konsumentverket inte skett, vilket ledde till att den farliga hoppborgen var i bruk i ytterligare cirka ett år.

Sammanfattningsvis bedömde förvaltningsrätten att Stiftelsen Idre Fjäll åtminstone av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter som näringsidkare enligt PSL §§ 7 och 23 samt att dessa överträdelser inte var ringa.

På grund av den risk för fler fallolyckor som stiftelsens agerande och icke agerande inneburit biföll rätten Konsumentverkets yrkande om att påföra stiftelsen en miljon kronor i sanktionsavgift. Detta även mot bakgrund av stiftelsens årsomsättning 2016 på cirka 223 miljoner kronor.

Kammarrätten i Göteborg avslår nu Stiftelsen Idre Fjälls överklagande och fastställer därmed domen.