Blendow Lexnova skrev om mutfallet när domen föll i Malmö tingsrätt den 28 maj i år. En läkare hade under lång tid fått del av hemlig information från två tjänstemän i syfte att dennes bolag skulle vinna en upphandling om digitala verktyg inom primärvården. Misstankar om brott blossade upp sedan TV-programmet Uppdrag granskning tittat närmare på saken. Samtliga dömdes till fängelse samt ålades att betala nästan 30 miljoner i skadestånd till Region Skåne och Västra Götalandsregionen.
Kostnaderna för försvararna uppgick till miljontals kronor. Nu måste processen tas om på grund av jäv, enligt ett beslut som Dagens Juridik var först med att rapportera.
De dömda åberopade sina jävsinvändningar först i hovrätten och den omständigheten att nämndemannens make har ett politiskt uppdrag för Region Skåne blev emellertid känd för samtliga parter vid den första förhandlingsdagen i tingsrätten. Därmed är det för sent att framställa just den invändningen.
De dömda fick först efter det att domen meddelades kännedom om att nämndemannen tillika läkaren under pågående huvudförhandling alltjämt var anställd på konsultbasis i Region Skåne. Hon hade även haft uppdrag för ett privat aktiebolag från vilket Region Skåne och Västra Götalandsregionen köper konsultuppdrag. Det har därutöver framkommit att hon har en mångårig och nära relation med kallade vittnen i målet.
Hovrätten över Skåne och Blekinge Den jävsbestämmelse som aktualiseras i detta fall är generalklausulen i 4 kap. 13 § punkten 10 rättegångsbalken. Bestämmelsen ska tolkas på så sätt att den, även om ordalydelsen enbart handlar om partiskhet, även omfattar andra särskilda omständigheter som inverkar på domarens oberoende i målet.
Denna tolkning stöds av artikel 6 i Europakonventionen, av vilken följer att var och en vid prövningen av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom eller henne för brott, ska vara berättigad till en rättvis förhandling inför en oavhängig och opartisk domstol. Det är dock inte tillräckligt att en domare faktiskt är opartisk och oberoende, det får inte heller för en objektiv iakttagare finnas några legitima tvivel om domarens opartiskhet och oberoende.
Att en part saknar förtroende för domaren är inte tillräckligt för att jäv ska anses föreligga. Det måste även finnas en rimlig grund för partens åsikt. Så kan vara fallet om det med ett objektivt betraktelsesätt föreligger någon omständighet som rubbar förtroendet för domarens opartiskhet eller oberoende (se bl.a. rättsfallen NJA 2010 s. 274 och NJA 2014 s. 482 med hänvisningar).
Hovrätten konstaterar att även om den enhet som nämndemannen arbetat på och hennes övriga uppdrag inte har haft någon direkt anknytning till den upphandling som målet gäller, har hon haft en koppling till primärvården inom Region Skåne och därmed också till det vårdverktyg som är aktuellt i målet. Det som därutöver framkommit beträffande hennes kopplingar till flera av vittnena är enligt hovrätten objektivt sett ägnat att rubba förtroendet för hennes opartiskhet i målet. Detta gäller oaktat om vittnena slutligen har hörts eller återkallats.
Att nämndemannen, när frågan om jäv väcktes i tingsrätten, inte närmare redovisade vad som nu framkommit om hennes anställningsförhållanden och kopplingar till vittnen i målet har betydelse vid en samlad bedömning av jävsfrågan.
Till detta kommer att hon, tillsammans med bland annat två av åklagarens vittnen, efter tingsrättens dom i målet tagit del av i vart fall delar av en genom e-brev förd konversation som enligt e-brevens ärendemeningar handlat om försvarets begäran om att få ta del av e-postloggar. Vid en sammantagen bedömning av samtliga de omständigheter som anförts anser hovrätten att det för en objektiv iakttagare finns legitima tvivel om kvinnans opartiskhet. Jäv har därför förelegat enligt 4 kap. 13 § punkten 10 rättegångsbalken.
Vid denna utgång ska tingsrättens dom undanröjas i de överklagade delarna och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt behandling.