Två personer hade hos Polismyndigheten begärt att få ta den av den så kallade liggaren i utredningen om mordet på Olof Palme. Liggaren är ett slags innehållsförteckning på runt 1 000 sidor i A2-format över åtgärder och händelser i den nedlagda förundersökningen.

Handlingarna lämnades ut i maskerat skick med hänvisning till att de var sekretesskyddade enligt 35 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, eftersom det rörde uppgifter om enskilda och vars utlämnande kan medföra lidande för den enskilde eller närstående.

Besluten överklagades till Kammarrätten i Stockholm, som konstaterar att liggaren innehåller ett mycket stort antal uppgifter som har förts in under lång tid av olika personer. Sekretessprövningen av uppgifterna i handlingen blir därför komplex och det är svårt att överblicka effekten av att ett namn lämnas ut.

Rätten framhåller att liggaren innehåller uppgifter om såväl levande som avlidna personer. För en person som lever gäller presumtion för sekretess enligt 35 kap. 1 § första stycket 1 OSL, medan omvänd presumtion gäller för avliden om uppgiften inte kan anses kränka den frid som tillkommer den avlidne. 

Polismyndigheten kan inte vara skyldig att utreda vilka av alla omnämnda personer som vid tiden för sekretessprövningen lever eller inte, men eftersom det är viktigt att i första hand ta hänsyn till personer som är i livet konstaterar rätten att namn på enskilda ska prövas utifrån förutsättningen att de fortfarande lever om inget annat tydligt framgår. 

Enligt domstolen har därför polisens utgångspunkt, att i stor utsträckning sekretessbelägga uppgifterna om namn i liggaren, varit riktig. 

Vad gäller namn på misstänkta personer anser rätten att en del av dem har fått mycket stor uppmärksamhet i media, särskilt Christer Pettersson som blivit åtalad, dömd och frikänd för mordet. Detsamma gäller Stig Engström som under presskonferensen 2020 i samband med att förundersökningen lades ner pekades ut som gärningsman. Polisen hade därför inte fog för beslutet att generellt maskera deras namn i liggaren.

Domstolen tar även i avgörandena ställning till bland annat vilken betydelse det har för sekretessprövningen att en del av namnen i samband med åtalet mot Christer Pettersson 1989 lämnats till domstol och att vissa personer själva valt att framträda offentligt. Även uppgifter om poliser tas upp särskilt eftersom enskilda polisers namn har maskerats i stor utsträckning utan särskild motivering. 

Sammantaget återförvisar rätten målet till Polismyndigheten, som i sin nya prövning ska överväga om effekten av att namnen i omaskerat skick lämnas ut blir sådan att det skaderekvisit som finns i 35 kap. 1 § första stycket 1 OSL medför att namnet ändå inte kan lämnas ut. 

Rätten tillägger att om ett namn förekommer i ett sammanhang med andra uppgifter som sammantaget innebär att det inte står klart att namnet kan röjas utan att personen eller annan person lider skada eller men, ska namnet fortsatt vara maskerat.