Ett svenskt aktiebolag var under våren 2018 med i en upphandling avseende leverans av elbussar och laddstationer till Umeå kommun. I maj fattades dock ett tilldelningsbeslut som innebar att en konkurrent vann upphandlingen – och bolagets aktiekurs föll i och med tillkännagivandet av detta kraftigt.
Fyra män åtalades senare i Stockholms tingsrätt för insiderbrott. Enligt åklagaren hade en operativ chef på aktiebolaget som varit huvudansvarig för kontakten med kommunen avseende upphandlingen fått insiderinformation om att man förlorat upphandlingen. Han hade därefter tipsat två andra män om detta – och en av dessa män hade i sin tur tipsat en fjärde.
"Affärerna begränsade förlusten"
Männen hade alla fyra sålt aktier i bolaget innan aktiekursen fallit på grund av den förlorade upphandlingen och på så vis begränsat sin förlust, menade åklagaren. I första hand yrkade åklagaren att männen skulle dömas för insiderbrott – och i andra hand att de skulle åläggas administrativ sanktionsavgift för handeln.
De tilltalade vitsordade transaktionerna som sådana, men förnekade att försäljningen direkt eller indirekt grundats på insiderinformation.
Tingsrätten valde dock att genomgående fälla männen i enlighet med insiderbrottsåtalet.
Bolaget fick klockan 14.34 den aktuella dagen besked om att upphandlingen förlorats. Man gick vid 15.22 ut med ett pressmeddelande med motsvarande innebörd och enligt tingsrätten var det först vid denna tidpunkt som informationen om upphandlingen upphörde att vara insiderinformation. Tingsrätten höll här inte med försvaret, som gjort gällande att karaktären som insiderinformation gått förlorad redan tidigare samma dag – i och med att informationen nått personer inom den offentliga sektorn som vid en begäran om utlämnande av allmän handling hade behövt lämna ut informationen.
Tingsrätten ansåg också att åklagaren hade lyckats bevisa att aktierna sålts på direkt uppmaning med stöd i insiderinformation. Brottslighetens straffvärde motsvarade fyra månaders fängelse – och i den operativa chefens fall sex månaders fängelse. Påföljden bestämdes dock till villkorlig dom i förening med 120 respektive 160 timmars samhällstjänst och tingsrätten förverkade även närmare 300 000 kronor som utbyte av brott.
Svea hovrätt ansluter sig nu i huvudsak till tingsrättens bedömning, men justerar påföljden så att de två män som överklagat i stället döms till villkorlig dom och 150 dagsböter.
Fyra rekvisit som måste uppfyllas
Enligt EU:s marknadsmissbruksförordning, MAR, handlar det om insiderinformation när fyra rekvisit är uppfyllda. Det ska här handla om ”information av (1) ’specifik natur’, (2) ’som inte har offentliggjorts’ och (3) ’som direkt eller indirekt berör en eller flera emittenter eller ett eller flera finansiella instrument’ samt (4) ’sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset’ på de finansiella instrumenten om den offentliggjordes”.
Hovrätten delar här uppfattningen att informationen om att bolaget förlorat upphandlingen har varit av specifik natur, direkt berörde bolaget samt att den var kurspåverkande. Frågan är primärt när informationen offentliggjordes.
Det stämmer att tilldelningsbeslutet från det kommunala företaget har fått karaktären av allmän handling redan vid 14.34 den aktuella dagen, då den upprättats i offentlighets- och sekretesslagens, OSL, mening. Om någon efter detta klockslag skulle ha begärt ut handlingen hade den dock inte utan vidare lämnats ut – utan en sekretessprövning hade först behövt göras. 9 kap. 1 § OSL hänvisar också till MAR:s reglering om förbud att röja eller utnyttja vissa uppgifter som sannolikt har en väsentlig inverkan på priset på finansiella instrument.
Det finns inga formkrav i MAR på hur informationen ska offentliggöras, utan endast materiella krav såsom att det ska ske snabbt och icke-diskriminerande. I Sverige ska informationen publiceras genom pressmeddelande, på emittentens hemsida, och på reglerade marknader meddelas Finansinspektionen. Insiderinformation kan också offentliggöras på annat sätt än genom formell informationslämning. Det krävs då att informationen är allmänt och icke-diskriminerande tillgänglig via öppna webbplatser eller i nyhetssändningar – och det räcker till exempel inte att informationen finns i låsta databaser eller hos nyhetstjänster som inte är åtkomliga för allmänheten.
Offentlighetsbegreppet inte avgörande
Slutsatsen blir att frågan om insiderinformation offentliggjorts i MAR:s mening inte kan besvaras utifrån offentlighetsbegreppet i svensk rätt.
För att i det aktuella fallet få del av den omtvistade informationen hade det behövts kunskap om att det kommunala bolaget genom styrelsemöte skulle fatta tilldelningsbeslut den aktuella dagen. Dessutom hade det behövts en kontakt med det kommunala bolaget för att begära ut information – samt en sekretessprövning från det kommunala bolaget. ”Enligt hovrättens bedömning kan informationen som tilldelningsbeslutet innehöll således inte, efter det att det expedierats, anses ha varit tillgänglig för allmänheten på ett sådant icke-diskriminerande sätt som krävs för att informationen ska anses offentliggjord enligt artikel 7 MAR”, summerar hovrätten.
Att tilldelningsbeslutet samtidigt som det expedierades till det i målet aktuella aktiebolag även expedierades till övriga anbudsgivare och berörda inom den grupp som arbetat med upphandlingen saknar här avgörande betydelse. Informationen får i stället anses ha blivit offentliggjord i MAR:s mening först genom pressmeddelandet 15.22.
Det finns i och med detta objektiva förutsättningar för att döma till ansvar avseende de aktieförsäljningar som gjordes efter tilldelningsbeslutet men innan bolaget lämnat sitt pressmeddelande. Hovrätten delar här fullt ut den bedömning som tingsrätten gjort avseende skuld och rubricering, men inte så vitt avser påföljden. Brottslighetens straff- och artvärde gör enligt hovrätten inte att påföljden ska bestämmas till fängelse och det saknas särskild anledning att anta att de tilltalade kommer att göra sig skyldiga till fortsatt brottslighet. I och med det får det anses som en tillräcklig ingripande påföljd att förena den villkorlig domen med böter i stället för med samhällstjänst.
En skiljaktig nämndeman delar dock inte majoritetens uppfattning, utan anser att informationen i tilldelningsbeslutet, i likhet med vad försvaret har anfört, har blivit offentliggjort i samma stund som den blivit en allmän handling i OSL:s mening. Åtalet borde i och med detta ha ogillats, enligt den skiljaktiga meningen.