I juni 2012 fick Överförmyndarnämnden i Stockholms stad information om att två barn ägde egendom i form av tillgångar på bankkonton om cirka en miljon kronor. Därmed aktualiserades reglerna om så kallad ”kontrollerad förvaltning” i föräldrabalkens, FB, kap 13. Förutom att skicka ut en skrivelse till barnens vårdnadshavare vidtog dock nämnden inga åtgärder.

Tre år senare fick nämnden veta att barnens far hade avlidit. Först i maj 2016 begärde nämnden uppgifter från banken och fick då besked om att barnens bankkonton hade avslutats år 2012. I november 2016 förordnade nämnden en god man för barnen, bland annat för att bevaka deras rätt vid utredning gällande de försvunna pengarna.

I januari 2018 begärde den gode mannen att bli entledigad. Ett år senare entledigades hon, samtidigt som en ny god man med samma uppdrag förordnades.

Denna nya goda man anmälde överförmyndarnämnden till Justitieombudsmannen, JO. Mannen ifrågasatte nämndens långsamma handläggning av ärendet och till synes bristande intresse för saken. Han ifrågasatte även lämpligheten i att låta en god man över huvud taget utreda frågan om de försvunna pengarna.

Det är utrett att pengarna hade tagits ut från barnens konton samma dag 2012 som överförmyndarnämnden fått kännedom om innehavet. Den uppgiften lyckades de dock inte få fram förrän i juli 2019. JO skriver att det är ”både obegripligt och allvarligt” att ärendet har legat öppet under så många år utan att nämnden uppmärksammat detta och menar vidare att ”Den totala inaktivitet som förevarit är naturligtvis helt oacceptabel.”

JO framhåller även at svårförståeliga i att överförmyndarnämnden inte i maj 2016 – när den fick reda på att bankkontona hade avslutats – begärde in ett underlag från banken.

Sammantaget ger JO överförmyndarnämnden allvarlig kritik för de flera årens totala passivitet och undermåliga tillsyn i ärendet.