Enligt köpeavtal daterat den 29 april 2016 och köpebrev daterat den 19 december 2016 förvärvade Peab Bostad AB fastigheten Uppsala Svartbäcken 42:11 i Uppsala kommun av Urental Aktiebolag för en köpeskilling om 36 000 000 kronor.
Inför avtalets ingående hade parterna även ingått en avsiktsförklaring daterad den 16 december 2015. Peab tillträdde fastigheten den 19 december 2016 och betalade då 13 654 549 kronor. Någon ytterligare köpeskilling har inte betalats och Peab har inte ansökt om ny detaljplan för fastigheten hos Uppsala kommun. Den 31 januari 2017 överlät Peab fastigheten till ett koncernbolag genom transportköp.
Urental har yrkat att tingsrätten ska förplikta Peab att till Urental betala 22 345 451 kronor jämte ränta. Urentals talan grundas inte på avtalsrättsligt skadestånd utan på fullgörelse av avtalet.
Köpeskillingen har bestämts till 36 000 000 kronor. Köpeavtalet reglerar, menar bolaget, inte en tilläggsköpeskilling utan dellikvid av en bestämd köpeskilling. Parterna har således bestämt att den del av köpeskillingen som överstiger 13 654 549 kronor ska beräknas utifrån hur många bostäder som kunde byggas på fastigheten. Enligt avtalet kunde köpeskillingen enbart reduceras, aldrig höjas, genom beskedet om detaljplan som skulle sökas av Peab. Sökandet av besked skulle således ske i Peabs intresse. Det är därför som Peab genom avtalet har åtagit sig att ansöka om detaljplan senast när köpeavtalet undertecknades.
Avtalets ingående föregicks av att parterna den 16 december 2015 upprättade en avsiktsförklaring, vilket framgår av punkten 7 i avtalet. Peab deklarerade att Peab redan inlett arbetet med att söka planbesked, vilket också anges i köpeavtalet. Det finns således en kronologi i att Peab inledde detta arbete, att parterna upprättade avsiktsförklaringen och att parterna sedan upprättade köpeavtalet enligt vilken köpeskillingen eventuellt ska reduceras utifrån möjligheterna till bebyggelse
Peab kontrar med att av köpeavtalet mellan parterna framgår att förutsättningarna för att resterande köpeskilling ska utgå till Urental är (1) att Uppsala kommun meddelat detaljplan och (2) att detaljplanen vunnit laga kraft. Betalningsskyldighet för resterande köpeskilling skulle alltså inträda när dessa förutsättningar var uppfyllda. Förutsättningarna för betalningsskyldighet av resterande köpeskilling är inte uppfyllda. Betalningsskyldighet för Peab har således inte inträtt. Därmed har Urental inte rätt till ytterligare köpeskilling för fastigheten.
Uppsala tingsrätt anser inledningsvis mot att utredningen inte ger stöd för att det, i nu aktuella delar, har funnits en gemensam partsavsikt som avviker från det som har manifesterats i avtalet. Tingsrätten övergår därför till att företa en objektiv tolkning av avtalet för att utröna om avtalet ska ges den innebörd som Urental har gjort gällande. Enligt punkt 4.1 i avtalet uppgår köpeskillingen till 36 000 000 kronor. Denna skrivning sedd för sig talar för Urentals ståndpunkt att Peab har att betala differensen mellan den nyss nämnda summan och det redan erlagda beloppet. En avtalsbestämmelse kan emellertid inte ses isolerat utan måste läsas i ljuset av avtalet i övrigt.
I samma punkt stadgas nämligen vidare att köpeskillingen ska erläggas i enlighet med punkterna 4.2 och 4.3. Enligt den förstnämnda punkten ska den första delköpeskillingen erläggas på tillträdesdagen, vilket också har skett. Av den sistnämnda punkten framgår att den andra delen av köpeskillingen ska beräknas utifrån utfallet av en ny lagakraftvunnen detaljplan och utgå antingen med i) ett belopp motsvarande differensen mellan 36 000 000 kronor och den redan erlagda första delköpeskillingen eller ii) ett belopp motsvarande den nyss nämnda differensen minskat med ett visst belopp. I punkt 4.4 anges slutligen att den andra delköpeskillingen ska erläggas senast tio dagar efter att detaljplanen vunnit laga kraft.
Enligt tingsrättens mening följer det direkt av ordalydelsen i punkterna 4.2–4.3 att en förutsättning för att den andra delköpeskillingen ska utgå är att det meddelats en ny detaljplan som vunnit laga kraft och att detaljplanen i fråga medger viss bebyggelse. Vidare framgår det av ordalydelsen i punkt 4.4. att betalning av den andra delköpeskillingen ska erläggas först efter det att en ny detaljplan har vunnit laga kraft.
Tingsrätten konstaterar avslutningsvis att en stor del av utredningen och argumentationen i målet har kretsat kring att Peab ostridigt har underlåtit att ansöka om en ny detaljplan. Det framgår i och för sig av såväl avtalets ordalydelse som utredningen i övrigt att Peab har haft en skyldighet att ansöka om detaljplaneläggning. Vilka åtgärder Peab i detta avseende vidtagit, eller inte vidtagit, skulle enligt tingsrätten kunna ha bäring på frågan om Peab har gjort sig skyldigt till ett avtalsbrott som kan berättiga Urental till skadestånd.
Huruvida Peab har gjort sig skyldigt till ett sådant avtalsbrott har enligt tingsrätten emellertid ingen betydelse för hur parternas avtal ska tolkas. Eftersom Urental inte har fört en skadeståndstalan utan enbart har krävt fullgörelse i enlighet med avtalet, anser tingsrätten därför att vad som framkommit om de nu nämnda förhållandena saknar betydelse för tingsrättens prövning.
Urental Aktiebolag döms att ersätta Peab Bostad AB för dess rättegångskostnader med 389 220 kronor.
Domen har vunnit laga kraft.