Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Rätt hindra adjunkter från forskning och kompetensutveckling

Två anställda på Stockholms universitet får finna sig i att inte längre forska och utveckla sina kompetenser på arbetstid. Eftersom de är adjunkter och inte universitetsadjunkter kan deras tjänster beskrivas som rena undervisningsbefattningar. Därför anser Arbetsdomstolen att deras anställningar inte ändrats i grunden.

Rätt hindra adjunkter från forskning och kompetensutveckling
Foto: Ingmarie Andersson

Mellan Stockholms universitet och Frescati Lokala Samorganisation av SAC gäller inte kollektivavtal. Två arbetstagare är tillsvidareanställda som adjunkter vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid universitetet och medlemmar i Frescati LS. De sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal som universitetet är bundet av. Stockholms universitet är bundet bland annat av ett lokalt kollektivavtal, Villkorsavtal-SU.

Till och med vårterminen 2020 var 30 procent av de två arbetstagarnas arbetstid avsatt till forskning och kompetensutveckling (FKU). I maj 2020 fick de besked av institutionens prefekt att hon beslutat att de från och med höstterminen 2020 inte skulle medges tid för FKU och att den tidigare tiden för FKU skulle ersättas med undervisning (majbeslutet).

Parterna är oense om majbeslutet innebär att arbetstagarna blev uppsagda.

Frescati LS yrkar att de påstådda uppsägningarna ska ogiltigförklaras och att staten förpliktas att betala 100 000 kronor i allmänt skadestånd vardera till adjunkterna.

Arbetsdomstolen konstaterar inledningsvis att i Villkorsavtal-SU anges uttryckligen att universitetsadjunkter ska beredas goda möjligheter att bedriva forskarutbildning för att avsluta densamma med doktorsexamen.

Den 1 januari 2011 genomfördes den så kallade autonomireformen som syftade till att ge statliga universitet och högskolor ökad frihet att bestämma över sin verksamhet. Bland annat ändrades högskoleförordningen på så sätt att universitet och högskolor, utöver professorer och lektorer, själva får bestämma vilka lärarkategorier som ska finnas vid lärosätet. Det innebar att vissa lärarkategorier, bland andra adjunkter, togs bort ur högskoleförordningen. Det förutsattes att universiteten och högskolorna i sina anställningsordningar skulle reglera vilka lärarkategorier som skulle finnas.

I den anställningsordning som Stockholms universitet antog inför genomförandet av autonomireformen anges att det utöver professorer och lektorer - som alltså regleras i högskoleförordningen - även ska finnas bland annat adjunkter.

Av anställningsordningen framgår att adjunkt är en anställning utanför den akademiska karriärvägen, vilket bland annat innebär att de regler om befordran som gäller för lektorer och biträdande lektorer inte är tillämpliga på adjunkter.

Det är, enligt AD, uppenbart att den aktuella bestämmelsen i Villkorsavtal-SU när den infördes var avsedd för dem som anställts som adjunkt enligt då gällande högskoleförordning, vilka vid Stockholms universitet benämndes universitetsadjunkter.

Sammantaget är Arbetsdomstolens slutsats att regeln i 4 kap. 4 § Villkorsavtal-SU om att universitetsadjunkter i normalfallet har rätt till viss procentandel FKU inte är tillämplig på adjunkter som är anställda efter 2010. De två arbetstagarna har därmed inte på grund av denna bestämmelse rätt att få använda 30 procent av arbetstiden till FKU.

Det kan visserligen, menar AD, ifrågasättas om det skulle var förenligt med dessa regler och riktlinjer att - i vart fall över tid - inte medge adjunkter någon tid för t.ex. egen kompetensutveckling. Parterna har inte närmare argumenterat kring den frågan. Mot den bakgrunden och då det av utredningen till exempel inte framgår vilken tid för egen kompetensutveckling som kan anses ligga i den tid som avsatts att förbereda undervisning, anser Arbetsdomstolen att det inte är visat att majbeslutet stred mot kollektivavtalet.

Frescati LS anser att majbeslutet innebar att arbetstagarnas anställningar i grunden ändrades och att åtgärderna därför ska ses som uppsägningar.

Arbetsdomstolen säger att det i och för sig inte finns skäl att ifrågasätta uppgiften att ett borttagande av tiden för FKU påtagligt skulle försvåra för dem att meritera sig vetenskapligt. Med hänsyn till att lärarkategorin adjunkt vid Stockholms universitet inte ingår i den akademiska karriärvägen och kan beskrivas som en ren undervisningsbefattning, kan detta förhållande inte anses innebära att deras anställningar ändrades i grunden genom beslutet att de inte längre skulle få använda 30 procent av arbetstiden till FKU.

Sammanfattningsvis kommer Arbetsdomstolen till slutsatsen att majbeslutet inte innebar att arbetstagarnas anställningar ändrades i grunden och beslutet är därför inte att anse som uppsägningar av dem.

Arbetsdomstolen avslår därmed Frescati Lokala Samorganisation av SAC:s talan.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

37-21.pdf

300 KB
Instans
Arbetsdomstolen
Rättsområden
Kollektivavtal, Skola och utbildning, Anställning, uppsägning och avskedande