Tvisten har sin bakgrund i ett anställningsavtal mellan den 52-åriga kvinnan och Göteborgs stad. 52-åringen, som är utbildad förskollärare och lågstadielärare, anställdes vid en förskola den 6 augusti 2018. Hon sjukskrev sig den 5 augusti 2019 och var därefter sjukskriven fram till den 29 februari 2020. Hennes hälsotillstånd har delvis berott på att hon har upplevt sin arbetssituation som problematisk.
Under hennes sjukskrivning diskuterade parterna hennes anställning och situation på arbetsplatsen. Bland annat diskuterades om hon skulle omplaceras. 52-åringen fick, efter egen ansökan, ett erbjudande om att tillträda en tjänst som lärare i Borås stad, en visstidsanställning om sex månader med tillträde den 2 mars 2020.
Hon diskuterade den aktuella tjänsten i Borås med representanter för förskolan. I januari 2020 meddelande hon förskolan per e-post att hon blivit lovad en tjänst i Borås stad. Initialt tolkade arbetsgivaren hennes e-post som en uppsägning. Hon klargjorde dock att så inte var fallet utan att hennes önskan var att få vara tjänstledig och prova annan anställning.
Den 14 januari 2020 skickade hon en ledighetsansökan till förskolan i vilken hon begärde tjänstledighet utan lön från den 2 mars 2020 till den 31 augusti samma år. Skolan beviljade inte henne tjänstledighet. Den 27 februari 2020 godtog förskolan att 52-åringen inte hade haft för avsikt att säga upp sig, alternativt att hon hade ångrat sig. Någon uppsägning verkställdes därför inte. Samma dag, den 27 februari 2020, informerade förskolan henne om att den avsåg att omplacera henne till en ny tjänst inom samma utbildningsområde med tillträde den 2 mars 2020. Den 28 februari 2020 meddelade 52-åringen att hon tackade nej till omplaceringen och att hon istället ville utnyttja sin rätt att vara tjänstledig.
I e-post samma dag, den 28 februari 2020, lämnade förskolan besked till 52-åringen om att hon inte skulle beviljas tjänstledighet, att hon hade kvar sin anställning i Göteborgs stad och att det skulle betraktas som olovlig frånvaro om hon inte infann den 2 mars 2020 för att påbörja den tjänst som hon omplacerats till. Hon informerades också om att sådan olovlig frånvaro skulle resultera i att hennes tjänst skulle avslutas.
52-åringen tillträdde tjänsten vid Borås stad den 2 mars 2020. En tjänst som hon innehade fram till den 28 september 2020.
Den 29 mars 2020 avskedades 52-åringen från sin anställning i Göteborgs stad. Sedan den 28 september 2020 har hon inte arbetat. Hon har inte heller erhållit A-kassa eller ersättning från Försäkringskassan.
Hon begärde att tingsrätten skulle ogiltighetsförklara hennes avskedande och att arbetsgivaren skulle tingsrätten skulle förpliktas att till henne betala ett allmänt skadestånd om 190 000 kronor.
52-åringen har, enligt Göteborgs stad, inte haft rätt att vara tjänstledig enligt ledighetslagen. I första hand görs gällande att hon inte har haft det eftersom hon inte har haft någon nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete eller annat arbete som förskolan har erbjudit henne. I andra hand görs gällande att hon inte har träffat något anställningsavtal med annan arbetsgivare under den tidsperiod som lagen fastslår.
Göteborgs tingsrätt konstaterar att parterna är ense om att kvinnans arbetsförmåga har varit helt nedsatt under relevant tid. Enligt 52-åringen har arbetsförmågan varit nedsatt i förhållande till hennes vanliga arbete som förskollärare. Göteborgs stads uppfattning är att arbetsförmågan inte varit nedsatt på det sätt som krävs enligt ledighetslagen eftersom kvinnan kunde utföra sina arbetsuppgifter i och för sig, den förmågan var inte nedsatt.
Av kvinnans läkarintyg framgår, vilket är ostridigt, att hennes arbetsoförmåga är hänförligt till stress och konflikter på jobbet, oro, nedstämdhet, sömnproblem, allt relaterat till arbetssituationen och att arbetsförmågan varit helt nedsatt varför hon varit sjukskriven till 100 procent. Att hon i och för sig hade kunnat utföra sedvanliga arbetsuppgifter som förskollärare saknar, enligt tingsrättens uppfattning, betydelse vid denna bedömning. Göteborgs stad har alltså inte motbevisat 52-åringens påstående om att hennes arbetsoförmåga har varit helt nedsatt i förhållande till hennes vanliga arbete som förskollärare på arbetsplatsen i Göteborgs stad.
Parterna är ense om att det skriftliga anställningsavtalet mellan 52-åringen och Borås stad träffades först efter utgången av tidsfristen den 5 februari 2020. Kvinnan gjorde gällande att det muntliga anställningsavtalet mellan henne och Borås stad träffades dessförinnan. Göteborgs stad hävdade att det är tidpunkten i det skriftliga avtalet som är relevant.
Det förhållandet att 52-åringen ansökt om tjänstledighet och skälen för det talar, enligt rätten, för att hon har träffat ett muntligt anställningsavtal med Borås stad innan hon informerade förskolan om det och ansökte om tjänstledighet. Göteborgs stad har inte förmått motbevisa de uppgifterna. Därmed finner tingsrätten att 52-åringen har ingått ett anställningsavtal med annan arbetsgivare inom den frist som anges i 2 § första stycket andra punkten ledighetslagen.
Slutsatsen av ställningstagandena är att 52-åringen har haft rätt att vara tjänstledig från sin tjänst i Göteborgs stad för att prova annat arbete. Därför har hennes utevaro från den tjänst som hon blev omplacerad till inte utgjort laga grund för avsked eller saklig grund för uppsägning.
Kvinnan tillerkänns 100 000 kronor i skadestånd.
Däremot får kvinnan betala sina egna rättegångskostnader sedan Göteborgs stad. Tingsrätten påpekar att när talan väcktes i tingsrätten den 19 april 2020 och fram till någon vecka före huvudförhandlingen i målet fördes kvinnan talan av hennes make som inte är jurist. Processföringen har varit ”yvig” och inledningsvis gällde kvinnans talan även kränkande särbehandling/trakasserier, talan om tjänstefel och grovt förtal. Hon har också åberopat omfattande bevisning vilken har avvisats av tingsrätten. En konsekvens av processföringen har varit att en tidigare planerad huvudförhandling fick ställas in. Det är, enligt domstolen, uppenbart att 52-åringens processföring har inneburit merkostnader för Göteborgs stad.