Det handlar om tre domar med tre personer som alla har sålt aktier i samma bolag. Vi väljer för enkelhetens skull att redovisa ett av fallen gällande en 45-årig man. Han hade i inkomstdeklarationen för beskattningsår 2014 redovisat en kapitalvinst om 16 222 465 kronor som uppstått till följd av försäljning av 145 239 aktier i bolaget King Digital Entertainment PLC. I en bilaga till deklarationen har han lämnat uppgift om att King är ett noterat bolag och att schablonmetoden har tillämpats vid beräkningen av omkostnadsbeloppet.
Skatteverket gjorde i omprövningsbeslut bedömningen att de aktier som mannen avyttrat inte var marknadsnoterade vid tidpunkten för försäljningen och att schablonmetoden därför inte kunde användas för att räkna fram omkostnadsbeloppet. Verket höjde därför den kapitalvinst som uppstått till följd av aktieförsäljningen med 675 871 kronor. Skatteverket beslutade vidare att påföra 45-åringen skattetillägg samt att, i ett separat beslut, inte medge honom ersättning för kostnader hos Skatteverket.
45-åringen yrkade i Förvaltningsrätten i Stockholm att han ska beskattas i enlighet med inlämnad deklaration, att påfört skattetillägg ska undanröjas och att han ska beviljas ersättning för kostnader hos Skatteverket Vidare yrkade han ersättning för kostnader i förvaltningsrätten.
Huvudfrågan i målen är om schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan användas för att räkna fram det omkostnadsbelopp som ska användas vid kapitalvinstberäkningen.
Avgörande för den bedömningen är om de aktier som mannen sålt i King ska anses ha varit marknadsnoterade vid tidpunkten för avyttringen. Fråga är även om skattetillägg och ersättning för kostnader. Det är 45-åringen som har bevisbördan för att omkostnadsbeloppet . ska beräknas med hjälp av schablonmetoden. Det är således han som har att visa att aktierna i King var marknadsnoterade vid tidpunkten för avyttringen.
45-åringen hävdar att avyttringen av aktierna skedde som ett led i noteringen av King på New York Stock Exchange. För att marknadsnoteringen skulle kunna genomföras tecknades ett så kallat Underwriting Agreement. I avtalet stipuleras att han under vissa förutsättningar ska sälja aktier i King till ett antal internationella storbanker, så kallade Underwriters, för vidareförsäljning efter att aktierna noterats på den amerikanska börsen. Avtalet tecknades den 25 mars 2014 och aktiehandeln påbörjades den 26 mars 2014.
Att avyttringen av aktierna skedde först efter att de noterats på New York-börsen stödjs såväl av avtalets ordalydelse som av partsavsikten och prospektet. Avtalet är ett avtal om framtida rätt till försäljning och köp av aktier och beskattningstidpunkten ska fastställas till den dag då avhändelsen var definitiv enligt avtalet, det vill säga på Closing Date den 31 mars 2014.
Förvaltningsrätten ansåg inte att avtalet ger stöd för att den enda rättighet som Underwriters erhållit på kontraktsdagen är en framtida möjlighet att få förvärva aktier i det marknadsnoterade bolaget King. Avtalet kan enligt förvaltningsrättens mening inte tolkas på annat sätt än att 45-åringen avhänt sig dispositionsrätten till aktierna redan på kontraktsdagen den 25 mars 2014. Rätten att förfoga över aktierna samt övriga befogenheter som normalt tillkommer en aktieägare övergick till köpande Underwriters vid samma tidpunkt.
Avyttringen av aktierna skedde därmed redan på kontraktsdagen.
Eftersom de avyttrade aktierna inte var marknadsnoterade vid försäljningstillfället har 45-åringen inte gjort sannolikt att schablonmetoden i 48 kap. 15 § IL ska användas vid beräkning av omkostnadsbeloppet och i förlängningen, kapitalvinsten.
Kammarrätten i Stockholm konstaterar att om situationen är sådan att de rättshandlingar som tillsammans konstituerar ett bindande avtal inte företas samtidigt är det den senaste av dem som bestämmer avyttringstidpunkten (RÅ 1989 ref. 1161). Villkor som innebär att leverans och betalning ska ske vid en senare tidpunkt anses inte medföra att ett avtal inte anses bindande redan vid avtalets ingående och skjuter därför inte upp avyttringstidpunkten.
I Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 1989 ref. 1161 hade aktieägare i ett bolag accepterat ett erbjudande om aktieutbyte som ett annat aktiebolag hade lämnat med förbehåll om senare godkännande av bolagsstämman. Avyttring och därmed beskattningstidpunkten ansågs ha inträffat tidigast vid den tidpunkt då bolagsstämman lämnat sitt godkännande. I avgörandet RÅ 2010 ref. 48 ansågs ett avtal om framtida överlåtelse av en bostadsrätt som villkorats av att parterna ingick ett, enligt lag, formbundet köpeavtal inte bindande förrän köpeavtal upprättats.
45-åringen hävdar att ytterligare rättshandlingar, i form av uppfyllandet av olika villkor, behövde tillkomma efter den 25 mars 2014, för att avtalet skulle bli bindande.
Påståendet om att artikelns verkliga innebörd och parternas avsikt har varit att aktierna ska vara noterade vid överlåtelsen stöds i viss mån av ett vittne som på 45-åringens begäran hördes om hur en noteringsprocess går till.
Kammarrätten ifrågasätter inte att parternas avsikt har varit att leverera och betala för noterade aktier på Closing Date. Av vittnesmålet framgår dock att parterna, när de ingick avtalet hade vidtagit alla åtgärder som ålegat dem för att fa aktierna marknadsnoterade och för att avtalet skulle kunna slutföras.
Enligt kammarrätten står det därmed klart att parterna inte med anledning av avtalet, hade att vidta någon ytterligare rättshandling för att avtalet skulle bli bindande för dem. Avyttringstidpunkten ska därför fastställas till den dag då avtalet ingicks, det vill säga den 25 mars 2014. Överklagandet ska alltså avslås i denna del.