Två systrar och en 22-årig kvinna åtalades vid Falu tingsrätt för att tillsammans och i samförstånd ha kallat på polis och sanningslöst anmält en man för att ha dödshotat och knivskurit 22-åringen. Detta hände enligt åklagaren i juli 2018 i Säter.
Det var klarlagt att en av systrarna och mannen tidigare var ett par och att polisen den 6 juli tagit upp en anmälan om grov misshandel och olaga hot. Den 22-åriga kvinnan angavs då som målsäganden och de två systrarna som vittnen.
Under brottsbeskrivningen hade polisen antecknat att mannen var misstänkt för att ha skurit kvinnan cirka fem gånger på armen och hotat att döda henne. Enligt skadebeskrivning rörde det sig om fem ytliga rispor på armen och en mindre rispa på fingret.
Polisen hade dock tidigt förstått att det rörde sig om ett sanningslöst brottspåstående och mannen delgavs aldrig någon brottsmisstanke eller blev kallad till förhör som misstänkt. Samma dygn inleddes i stället en förundersökning om falsk tillvitelse.
Erkände att de ljugit
I senare polisförhör erkände 22-åringen att mannen varken hade knivskurit eller hotat henne. Vid huvudförhandlingen erkände samtliga tre att de ljugit.
22-åringen berättade att de tre suttit hemma hos två andra tjejerna i Säter och pratat om mannen som hans dåvarande flickvän var sur på. De hade pratat och ”hittat på en idé för att ge igen. Sedan blev det som det blev.” Eftersom kvinnan hade ett självskadebeteende tänkte hon att hon kunde ”offra sig” och skära sig själv.
Tingsrätten dömde samtliga tre för falsk tillvitelse. 22-åringen och den myndiga systern dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Den omyndiga systern, som var 17 år vid tillfället, dömdes till 45 timmars ungdomstjänst.
Falsk tillvitelse
Den 22-åriga kvinnan överklagade till Svea hovrätt och yrkade att brottet falsk tillvitelse skulle bedömas som ringa, och att hon skulle gå fri från ansvar med stöd av brottsbalken, BrB, kap 15 § 14 rörande frivilligt tillbakaträdande.
Hovrätten ansluter sig dock till tingsrättens bedömning i fråga om rubricering, vilket innebär att bestämmelsen i BrB kap 15 § 14 andra meningen inte kan leda till att kvinnan undgår ansvar.
Inte heller ger bestämmelsen om frivilligt tillbakaträdande skäl att lindra påföljden. Det är nämligen utrett att polisen tidigt fattade misstankar om att brottspåståendet mot mannen var sanningslöst. Mot den bakgrunden kan 22-åringen inte anses ha rättat felet eller på annat sätt avvärjt fara för vidare olägenhet genom att några veckor efter händelsen kontakta polisen och berätta att anklagelserna var osanna.
Hovrätten anser dock att straffvärdet för brottsligheten är något lägre än vad tingsrätten funnit, och sänker antalet dagsböter från 60 till 50.