Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Skattetillägg trots tillgång till historiska aktiekurser

Kammarrätten håller med förvaltningsrätten i bedömningen av överlåtelsetidpunkten för aktierna, marknadsvärdet och frågan om efterbeskattning. Och att Skatteverket har haft tillgång till historiska aktiekurser innebär inte att risken för skatteundandragande varit så liten att skattetillägget ska tas bort helt eller delvis.

Skattetillägg trots tillgång till historiska aktiekurser

En 51-årig man har i sin deklaration for inkomståret 2016 redovisat avyttring av onoterade aktier i ett företag till en av honom ägd kapitalförsäkring. Han har redovisat ett pris om 25 kronor per aktie och den huvudsakliga frågan är om Skatteverkets beslut att höja den redovisade ersättningen till 32 kronor per aktie är riktigt.

Förvaltningsrätten i Stockholm instämde i Skatteverkets bedömning att överlåtelsen av aktierna ska betraktas som ett byte och att tidpunkten för avyttringen är den 15 mars 2016, det vill säga vid den tidpunkt som premieinbetalningen i form av aktierna allokerades till 51-åringens kapitalförsäkring. Vid byte beräknas tillgångens värde efter marknadsvärdet och inte efter det i överlåtelsehandlingen angivna värdet om det avviker från marknadsvärdet.

Nästa fråga är vad aktiernas marknadsvärde var den 15 mars 2016. Det finns inte någon i lag anvisad metod för uppskattning av aktiers marknadsvärde. Eftersom värdet ska läggas till grund för fastställande av underlag för skatter och avgifter måste, menade förvaltningsrätten, värderingen göras med största möjliga noggrannhet. Förvaltningsrätten konstaterade att det kan vara förenat med betydande svårigheter att bestämma marknadsvärdet för onoterade aktier (jämför bl.a. rättsfallet RÅ 2004 not. 176).

Eftersom det rör sig om efterbeskattning har Skatteverket bevisbördan för att det klart ska framgå att marknadsvärdet för de onoterade aktierna översteg 25 konor per aktie den 15 mars 2016. Eftersom bolaget vid tidpunkten för avyttringen genomförde en emission fanns det objektiva omständigheter som ger stöd för vad de onoterades aktiernas marknadsvärde var vid samma tidpunkt.

Företaget angav 28-32 kronor som prisintervall i erbjudandeprospektet inför noteringen och enligt uppgifter i affärspressen den 8 mars 2016 var missionen redan vid den tidpunkten fulltecknad. Vid noteringen den 17 mars 2016 hade emissionen övertecknats 22 gånger och det slutliga priset blev 32 kronor per aktie. Nämnda omständigheter talar med styrka för att om de onoterade aktierna vid tidpunkten för avyttringen hade handlats mellan oberoende parter på marknadsmässiga villkor hade priset för en onoterad aktie inte understigit 32 kronor.

Med hänsyn till att noteringen vid tidpunkten för avyttringen var mycket nära förestående ansåg förvaltningsrätten att den typ av osäkerhet angående aktierna värde som externa faktorer medför bör ha varit minimal. Det har inte kommit fram något som tyder på att osäkerheten var så stor att det finns skäl för en lägre värdering än 32 kronor per aktie.

Sammanfattningsvis kom förvaltningsrätten fram till att det klart framgår att de onoterade aktiernas marknadsvärde vid avyttringstidpunkten inte understeg 32 kronor per aktie.

I fråga om skattetillägg framhöll 51-åringen att han lämnat mer omfattande uppgifter i sin deklaration än vad som är nödvändigt. Det framgår tydligt att det är fråga om ett uppskattat marknadsvärde och att aktien kom att noteras till ett högre pris.

Förvaltningsrätten ansåg att de lämnade uppgifterna inte utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut om beskattning.

Beslutet om skattetillägg skulle därför ligga fast.

En ledamot var skiljaktig när det gäller aktiernas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen. Han ansåg att överklagandet delvis skulle bifallas på så sätt att 51-åringen ska beskattas utifrån förutsättningen att aktiernas marknadsvärde var 28 kronor per styck vid tidpunkten för avyttringen.

Kammarrätten i Stockholm gör samma bedömning i fråga om överlåtelsetidpunkten för aktierna, marknadsvärdet och frågan om efterbeskattning förvaltningsrätten.

I fråga om skattetillägg gör kammarrätten följande bedömning: 51-åringen har i kammarrätten anfört att Skatteverket har haft tillgång till aktiehistorik och att uppgiften om noteringsdatum därför bör ha varit omedelbart tillgänglig för myndigheten. Kammarrätten konstaterar inledningsvis att aktiehistoriken som Skatteverket tillhandahåller inte är en sådan avstämningsuppgift som avses i 49 kap. 10 d § SFL. Det finns därför inte något hinder mot att besluta om skattetillägg. Frågan är då om aktiehistoriken bedöms utgöra uppgifter av avstämningskaraktär och om det därför finns skäl att besluta om hel eller delvis befrielse från skattetillägg.

Av förarbetena till de aktuella bestämmelserna framgår bland annat följande. Situationer kan uppkomma där ett kontrollmaterial inte omfattas av uttrycket avstämningsuppgifter, men ändå har inneburit att risken för skatteundandragande är liten. Ett kontrollmaterial kan påminna mycket om en avstämningsuppgift medan ett annat kontrollmaterial kan minska risken för skatteundandragande utan att vara av utpräglad avstämningskaraktär.

I sådana fall kan tillämpningen av bestämmelserna om befrielse från skattetillägg i 51 kap. l § SFL medföra hel eller delvis befrielse från skattetillägg eftersom kontrollmaterialet har ökat upptäcktsrisken (prop. 2014/15:131 s. 248-249).

Uppgiften om noteringstidpunkten för de avyttrade aktierna har föranlett Skatteverket att närmare utreda de uppgifter om aktiernas värde som lämnats i 51-åringens inkomstdeklaration. Att Skatteverket har haft tillgång till historiska aktiekurser innebär dock enligt kammarrättens inte att risken för skatteundandragande varit så liten att skattetillägget ska bortfall helt eller delvis.

Överklagandet ska därmed avslås.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

7581_20.PDF

1 MB
Instans
Kammarrätterna
Rättsområden
Skattetillägg, Värdepappersrätt, Inkomstskatt - individ