Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Skulle säkra bevisning i domstolsprocess – döms för kränkande fotografering

Mannen ansåg inte att motpartens inställning i fastighetsprocessen svarade mot vad samfällighetsföreningens medlemmar egentligen tyckte. Han smygfilmade därför en ledamot i föreningen och skickade in filmen till mark- och miljödomstolen som bevisning. Det gör att han nu fälls för kränkande fotografering för den olovliga och hemliga inspelningen.

Skulle säkra bevisning i domstolsprocess – döms för kränkande fotografering

Det var i september 2019 som mannen i 40-årsåldern i hemlighet filmade en granne i samband med ett besök i hans villa i Vallentuna. Mannen hade tidigare fått positivt förhandsbesked av kommunen för att bygga ett LSS-boende på sin fastighet, men den lokala samfällighetsföreningen – där grannen var ledamot – hade överklagat beslutet – och de tidigare så goda grannarna hade på så vis hamnat i tvist. Det fanns en oro bland samfällighetsföreningens medlemmar över om vägen i området skulle klara den ökade trafik som ett LSS-boende skulle föra med sig.

Mannen menade dock att grannarna i området inte var oroliga över vägen som sådan, utan snarare över själva LSS-boendet. Syftet med filmen var att dokumentera detta i syfte att säkra bevisning – och han lämnade senare också in filmen som bevisning i processen vid mark- och miljödomstolen. Det var först då som grannen fick klart för sig att han hade blivit filmad – och saken polisanmäldes.

Mannen blev i slutändan åtalad för kränkande fotografering, för att olovligen och hemlighet ha filmat grannen när han befunnit sig inomhus i sin bostad.

Vid huvudförhandlingen i Attunda tingsrätt bekräftade han händelseförloppet som sådant. Han hade inte frågat om han fick filma grannen och var osäker på om grannen märkt av inspelningen. Filmen hade dock bara varit tänkt för mark- och miljödomstolen – och mannen tyckte att det var av vikt för domstolen att få del av filmen.

Straffstadgandet om kränkande fotografering föreskriver att ansvar inte ska utdömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter varit försvarlig. Här får man göra en helhetsbedömning i det enskilda fallet, konstaterade tingsrätten med hänvisning till lagmotiven. Att fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller att det handlar om att granska och dokumentera misstänkta missförhållanden i samhället eller säkra bevisning om pågående brott nämns i förarbetena som exempel på omständigheter av stor betydelse i sammanhanget.

Att säkra bevisning i frågan att samfällighetsföreningens medlemmar i själva verket inte var oroliga för vägen utan för LSS-boendet kunde dock inte anses som omständigheter som gjort inspelningen försvarlig, bedömde tingsrätten. Åtalet ansågs i stället styrkt och mannen dömdes till 60 dagsböter på totalt 12 000 kronor för kränkande fotografering.

Mannen överklagade, men fälls nu även i Svea hovrätt.

Själv har mannen gjort gällande att handlandet inte har inneburit någon kränkning och att åtalet därför ska ogillas. Straffbestämmelsen innehåller dock inget krav på att fotograferingen ska ha kränkt eller ha varit ägnad att kränka offrets personliga integritet, betonar hovrätten.

Däremot ska ansvar, som tingsrätten konstaterat, inte dömas ut om syftet med fotograferingen och övriga omständigheter gör gärningen försvarlig. Man får här väga fotografens intresse mot den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotografering.

”Av Högsta domstolens uttalanden framgår att regeln om försvarlighet öppnar för en avvägning där det tas hänsyn till ett motintresse som inte är fullt så tungt som det som normalt krävs enligt de förarbetsuttalanden som tingsrätten redogjort för, nämligen om intrånget i den privata sfären i ett enskilt fall framstår som förhållandevis obetydligt”, fortsätter hovrätten.

I det aktuella fallet kan dock intrånget i den privata sfären inte anses förhållandevis obetydligt och omständigheterna kan inte heller anses ha gjort gärningen försvarlig. Åtalet för kränkande fotografering är därför styrkt.

När det gäller påföljden betonar hovrätten att syftet med inspelningen var att använda filmen till gagn för sin sak i ett mål vid domstol – en plan som mannen också fullföljt. Detta har gjort att filmen blivit en allmän och offentlig handling och med hänsyn särskilt till detta finns det inte förutsättningar att ur straffvärdesynpunkt betrakta gärningen som mindre allvarlig. Det finns inte heller några andra omständigheter som är ägnade att påverka straffmätningen i lindrande riktning. Hovrätten gör ingen annan bedömning än tingsrätten när det gäller påföljden.


Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

B7642_22.pdf

400 KB
Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Övrig fastighetsjuridik, Brott mot person, Advokat, Civilprocess, Offentlighet och sekretess, Åklagare, Polis, Domare, Personuppgifter och integritet