Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Slipper betala trots borgen - sonen tog över hans bank-id

En man slipper betala en skuld till ett kreditföretag då det framgått att hans son använt hans bank-id för att ingå ett samarbetsavtal och ett borgensåtagande. Att inte han utan sonen tog hand om posten i över ett år där skulderna framgick berodde på sjukdom och svårigheter att gå till brevlådan.

Invoice Finance AB yrkade att Norrköpings tingsrätt skulle förplikta en idag 74-årig man att till bolaget betala ett kapitalbelopp om 296 875 kronor jämte dröjsmålsränta om 24 procent från den 7 oktober 2019 till dess full betalning sker. 

Till stöd för sin talan anförde bolaget att det mellan bolaget och 74-åringens företag funnits ett samarbetsavtal om köp av kundfordringar. För fullgörandet av företagets förpliktelser undertecknade 74-åringen en personlig borgen. Signeringen skedde med bank-id. I enlighet med samarbetsavtalet skickade bolaget en faktura till mannens företag – fakturan förföll till betalning den 6 oktober och är fortfarande obetald. Då fordran omfattas av borgensåtagandet föreligger det för 74-åringen en betalningsskyldighet. Räntan följer av avtalet.

74-åringen bestred käromålet men vitsordade de yrkade beloppen. Han anförde att han inte undertecknat samarbetsavtalet eller borgensåtagandet. Enligt mannen var det hans son som undertecknade samarbetsavtalet efter att han otillbörligen skaffade sig tillgång till mannens uppgifter. Sonen har dömts för sitt agerande och avtjänar ett tvåårigt fängelsestraff.

Det ostridiga i målet var om det är 74-åringen som har undertecknat borgensåtagandet genom att underteckna med sitt bank-id eller om hans bank-id har använts obehörigen av någon annan.

Bedömningen av om en avancerad elektronisk underskrift binder innehavaren av ett låneavtal består av två̊ delmoment. Först måste prövas om det är den aktuella underskriften som har använts, därefter vem som har använt den. När det gäller den andra frågan måste innehavaren av den elektroniska underskriften göra åtminstone antagligt att användandet av underskriften har skett obehörigen (se NJA 2017 s. 1105).

Den första frågan är klarlagd mellan parterna i målet.

Då sonen hördes som vittne förklarade han att det var han som tecknat såväl borgensåtagandet som samarbetsavtalet med 74-åringens bank-id. Sonen hävdade att han manipulerade telefonen för att kunna tillskansa sig faderns inloggningsuppgifter. Med stöd av vittnets uppgifter fann tingsrätten att 74-åringen gjort det antagligt att sonen obehörigen använde hans bank-id.

Vad avser den post som kom till pappans företag turades mannens son och en vän om att bevaka 74-åringens brevlåda då 74-åringen var sjuk i cancer och hade svårt att gå. Brevlådan låg ungefär 500 meter från 74-åringens bostad och bevakades dagligen. De sorterade ut post som pappan inte fick se

Mannen hade inte heller brustit i sin skyldighet att kontrollera och skydda sin personliga kod. Med anledning av detta saknades det skäl att pröva om mannen i efterhand lämnat samtycke till att sonen har använt hans bank-id.

Käromålet skulle därför ogillas.

Göta hovrätt, som lägger bördan på 74-åringen att göra det antagligt att användandet skett obehörigen (se rättsfallet NJA 2017 s. 1105) har berättat att han under år 2019 mådde dåligt och att han sällan tömde sin brevlåda samt att han inte kände till skulden före hösten 2020 då den bestreds. Mannens son har under ed berättat hur han fick tillgång till sin pappas bank-id och att han hämtade dennes post.

74-åringen har lämnat relativt detaljerade uppgifter över hur han gick till väga för att obehörigen kunna använda 74-åringens bank-id. Det har också framkommit att sonen har dömts för brott avseende liknande händelser.

Att sonen hämtat och undanhållit pappans post förklarar även varför pappan inte vetat om skulden under så lång tid. Att det inte är pappan som har undertecknat samarbetsavtalet stämmer även väl överens med att det telefonnummer som angetts inte är kopplat till pappan. Hovrätten instämmer därför i tingsrättens bedömning att pappan har gjort antagligt att användandet av hans bank-id skett obehörigen.

Slutligen anser hovrätten att det lämnats en rimlig förklaring till varför pappan inte känt till skulden förrän hösten 2020. Någon utredning som motsäger de uppgifter som har lämnats har inte lagts fram. Pappan kan därför inte anses ha varit passiv på ett sådant sätt att han lämnat samtycke.

Hovrätten finner därmed att käromålet ska ogillas. Tingsrättens domslut ska alltså stå fast.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

t2741_21.pdf

800 KB
Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Avtalsrätt, Kredit, finans- och bankrätt