Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Socialnämnd nekas få ut inkomstuppgifter från Skatteverket

Intresset av att utreda rätten till ekonomiskt bistånd för begravningskostnader och att avgöra om det är lämpligt att göra en dödsboanmälan väger inte tillräckligt tungt för att en avliden mans inkomstuppgifter ska kunna lämnas ut från Skatteverket till en socialnämnd. Det konstaterar kammarrätten, som avslår nämndens överklagande.

Skatteverket beslutade i juni 2023 att avslå en begäran från Socialnämnden i Stockholms stad om att lämna ut inkomstdeklarationen eller inkomstuppgifter samt utdrag från beskattningsregistret och skattekontot för en viss namngiven person som avlidit.

Beslutet motiverades med att uppgifterna omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, som stadgar att absolut sekretess gäller för vissa skatteuppgifter.

Nämnden överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm och anförde att de begärda uppgifterna behövs för att utreda rätten till ekonomiskt bistånd för begravningskostnader för att avgöra om det är lämpligt att göra en dödsboanmälan.

Den avlidnes familj endast består av hans far som bor i Uganda och enligt obekräftade uppgifter är hans dödsbodelägare. Enligt nämnden saknades det anledning att ifrågasätta detta, varför man inte anmält dödsfallet till Kammarkollegiet eller ansökt om god man för bortavarande arvinge.

Det framgår av 12 kap. 2 § OSL att sekretessen kan hävas av den enskilde själv, inleder kammarrätten. Om den som uppgifterna avser har avlidit bör i stället krävas att dödsbodelägarna medger utlämnande. Något medgivande finns inte i målet och uppgifterna kan därför inte lämnas ut med hänvisning till att den enskilde är avliden.

Enligt 10 kap. 27 § OSL får en sekretesskyddad uppgift lämnas ut till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

I det aktuella fallet skulle 26 kap. 1 § OSL bli tillämplig hos socialnämnden, vilket innebär att en presumtion för sekretess skulle gälla för uppgifterna där. Sekretesskyddet skulle dock bli svagare än hos Skatteverket där sekretessen är absolut.

Domstolen erinrar om bestämmelsen i 11 kap. 3 § föräldrabalken där det framgår att överförmyndaren ska förordna god man om det finns en känd arvinge som vistas på avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt.

Kammarrätten anser att lagstiftarens avsikt har varit att den aktuella situationen ska hanteras genom tillämpning av bestämmelserna i föräldrabalken. De skäl som nämnden har fört fram väger därför inte särskilt tungt. Överklagandet ska därför avslås.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

3996-23.PDF

200 KB
Instans
Kammarrätterna
Rättsområden
Övrig familjerätt, Övrig skatterätt, Offentlighet och sekretess, Personuppgifter och integritet, God man och förvaltare