Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Stoppad konkursförvaltare nekas prövning i domstol

En advokat som inte längre får vara konkursförvaltare nekas att få Kronofogdens yttranden och skrivelser prövade i domstol. Förvaltningsrätten ansåg att åtminstone en skrivelse där tingsrätterna uppmanas att bryta med advokaten kunde överklagas men det håller inte kammarrätten med om.

Stoppad konkursförvaltare nekas prövning i domstol

I det ena fallet hade Kronofogdemyndigheten, i egenskap av tillsynsmyndighet i konkurser, den 24 juni 2019 skickat  ut två handlingar till samtliga tingsrätter i Stockholms län. Handlingarna har överskrifterna Skrivelse respektive Följebrev och rör myndighetens granskning av en Stockholmsadvokats konkursförvaltning.

Av följebrevet framgår att syftet med skrivelsen är att informera tingsrätterna om att tillsynsmyndigheten inte längre anser att advokaten uppfyller konkurslagens (1987:672) krav på den som kan komma ifråga för konkursförvaltaruppdrag. Det anges även att tillsynsmyndigheten vid kommande höranden enligt 7 kap. 3 §konkurslagen kommer att hänvisa till skrivelsen i de fall de avstyrker att advokaten förordnas till förvaltare.

Åsidosatt skyldigheter

I skrivelsen anges att tillsynsmyndigheten anser att advokaten har åsidosatt sina skyldigheter som konkursförvaltare och därmed inte längre uppfyller de lämplighetskrav som ställs i konkurslagen.

Det andra fallet gäller yttranden vid sex tillfällen där Kronofogdemyndigheten avstyrkt att den aktuelle advokaten förordnas som konkursförvaltare.

Advokaten ansåg att dessa yttranden och skrivelse är överklagbara. Enligt 41 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas om det kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Advokaten hävdade att Kronofogdemyndighetens agerande strider mot legalitetsprincipen och att myndigheten genom sitt förfarande gått utöver sina befogenheter. Han bestred vidare att han inte längre skulle vara lämplig att förordnas som konkursförvaltare.

Förvaltningsrätten i Stockholm kom fram till att skrivelsen kunde överklagas men inte yttrandena. Förvaltningsrätten konstaterade att Kronofogdemyndighetens skrivelse och följebrev endast har indirekta verkningar för om advokaten förordnas till konkursförvaltare eller inte. Sådana beslut kan dock, menade rätten, ändå tillerkännas överklagbarhet under förutsättning att det kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

Indirekta verkningar

Med hänsyn till beslutets, det vill säga skrivelsens och följebrevets, omfattande innehåll samt syftet med detta, bedömde förvaltningsrätten att beslutet kan antas få sådana indirekta verkningar som påverkar advokatens möjligheter att bli förordnad som konkursförvaltare på ett inte obetydligt sätt.

Förvaltningsrätten ansåg därför att beslutet var överklagbart.

När det gäller yttrandena skrev förvaltningsrätten att ”Eftersom de aktuella yttrandena inte är bindande för tingsrätten och därför inte överklagbara enligt praxis, anser förvaltningsrätten att [advokaten] inte på rimliga grunder kan hävda att den nationella rätten ger honom en rättighet att få riktigheten av yttrandena prövad i domstol”.

Han hade därmed inte rätt att få en rättslig prövning av dessa yttranden av domstol med hänvisning till Europakonventionen.

Kammarrätten i Stockholm höll med beträffande yttrandena men inte när det gäller skrivelsen. Kammarrätten konstaterar att tingsrätten prövar varje enskilt fall för sig och till förvaltare ska utses den som är lämplig med hänsyn till de särskilda förhållandena i den aktuella konkursen. Tingsrätten är obunden av varje personförslag och av att den föreslagna personen finns upptagen i en så kallad förvaltarlista (NJA 2007 s. 471).

Tingsrätten kan gå emot Kronofogden

Det finns inget som hindrar att tingsrätten, till exempel på förslag från gäldenären, utser till konkursförvaltaren person som Kronofogden har avstyrkt. Den omständigheten att vissa tingsrätter i praktiken ger Kronofogdens yttrande en särskild tyngd vid utseendet av konkursförvaltare, förtar inte yttrandenas karaktär av icke bindande beslutsunderlag. Kronofogdens yttranden kan enligt kammarrättens mening inte anses ha sådan karaktär att de, vid en objektiv bedömning, typiskt sett medför att kravet på påverkan är uppfyllt.

Det innebär att Kronofogdens beslut i form av ett yttrande till tingsrätten i enlighet med 7 kap 3 §KL inte har en sådan påverkan av tillräckligt kvalificerat slag som krävs för att det ska kunna överklagas. Kronofogdens beslut är alltså inte överklagbart.

När det gäller skrivelsen konstaterar visserligen kammarrätten att ”det kan få betydande konsekvenser för en konkursförvaltare om Kronofogden, i sin egenskap av tillsynsmyndighet, i en skrivelse till tingsrätterna redogör för sina iakttagelser och slutsatser efter att ha granskat ett antal konkurser som konkursförvaltaren har hanterat”.

Men, skriver rätten: ”Det är tingsrätten som beslutar vem som ska förordnas till konkursförvaltare och prövar därvid varje enskilt fall för sig. Till förvaltare ska utses en person som är lämplig med hänsyn till de särskilda förhållandena i den aktuella konkursen. Tingsrätten är obunden av varje personförslag och av att den föreslagna personen finns upptagen i en s.k. förvaltarlista (NJA 2007 s. 471)”.

Inget bestämmande inflytande

Tingsrätten är inte heller bunden av Kronofogdens inställning vid ett hörande enligt 7 kap. 3 § KL. Av förarbetena framgår att Kronofogden ska höras i egenskap av tillsynsmyndighet men inte har något bestämmande inflytande. Om myndigheten motsätter sig att en viss person förordnas till förvaltare är tingsrätten oförhindrad att pröva skälen för en sådan ståndpunkt.

Det är tyngden i myndighetens skäl som avgör och någon vetorätt för myndigheten är inte avsedd (prop. 1986/87:90 s. 256 och prop. 1988/89:31 s. 9 f.). Den omständigheten att vissa tingsrätter i praktiken ger myndighetens yttrande en särskild tyngd vid utseendet av konkursförvaltare, förtar inte yttrandenas karaktär av icke bindande beslutsunderlag.

Skrivelsen är därmed till sin karaktär att betrakta som endast en del av tingsrättens underlag vid framtida beslut om förordnande av konkursförvaltare. Enligt kammarrätten kan skrivelsen inte heller anses ha utformats på ett sådant sätt att den är ägnad att uppfattas som bindande (HFD 2020 ref. 12, p. 40). Dess icke bindande karaktär framgår tydligt genom hänvisningen till 7 kap. 3 §KL och uttrycket "för det fall det fall det avstyrks att [advokaten] förordnas till förvaltare".

Skrivelsen kan, menar kammarrätten, närmast betraktas som ett besked över hur Kronofogden framgent avser att besvara tingsrätterna och skälen för det i de fall det avstyrks att advokaten förordnas till förvaltare. Ett sådant beslut kan enligt kammarrättens mening inte anses ha en sådan påverkan av tillräckligt kvalificerat slag som krävs för att det ska kunna överklagas. Det innebär att Kronofogdens beslut i form av skrivelsen inte är överklagbar och att förvaltningsrätten skulle ha avvisat överklagandet. Kronofogdens överklagande ska därmed bifallas och förvaltningsrättens dom undanröjas.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

2402_20.PDF

900 KB

2756__2759_2761_2762_20.PDF

900 KB
Instans
Kammarrätterna
Rättsområden
Europakonventionen, Insolvensrätt, Advokat, Civilprocess, Tillstånd och tillsyn