Parterna i målet är grannar och ägare av två fastigheter i Varberg men har ingen gemensam gräns utan skiljs åt av en samfälld väg belägen mellan fastigheterna. Mellan fastigheterna, väster om vägen, på samfällighetens mark fanns förr ett krondike som ombesörjde vattenavrinningen för fastigheterna. Under 2008 fyllde svaranden i målet igen krondiket och gjorde i stället en kulvertering. Han lade kulverten i sin fastighetsgräns. Mannen har därefter grävt ett nytt dike där det ursprungliga krondiket var beläget.

I samband med kulverteringen kopplade hans granne, käranden i målet, på ett rör med diametern 200 millimeter till kulverten för att säkerställa fortsatt vattenavrinning från sin fastighet. Anslutningen och den anslutande delen av kulverten var belägen på samfällighetens mark. År 2018 kopplade svaranden bort kärandens anslutande rör från kulverten. När svaranden kopplade bort sin grannes rör hindrades vattenavrinningen från den sistnämndas fastighet. Käranden har yrkat att tingsrätten ska förplikta svaranden att betala 150 000 kronor till honom.

På grund av att svaranden täppte igen röret menar käranden att vatten blivit stående på dennes åker. Det har orsakat skador på åkern så inga grödor kan växa. Åkern har en areal om 0,5 hektar.

Den skadade åkern utgör sakskada för käranden. Svaranden är genom sitt agerande skyldig att ersätta käranden för skadan. Skadan är värderad till 150 000 kronor.

Svaranden har agerat vårdslöst genom att sätta en för liten dimension av kulverten för att avvattna de fastigheter som tidigare har avvattnats av det samfällda krondiket.

Varbergs tingsrätt konstaterar att enligt 3 kap. 1 § jordabalken ska var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen. Vidare ska den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter enligt 3 § första stycket i samma kapitel.

Den som försummar att vidta sådana skyddsåtgärder som anges i 3 kap. 3 § jordabalken eller i ett annat hänseende brister i omsorg vid arbetets utförande ska enligt 32 kap. 5 § miljöbalken betala skadestånd för skador som orsakas genom grävning eller liknande arbete.

Tingsrätter noterar att det i målet ostridigt att svaranden dels har lagt igen krondiket som tidigare har ombesörjt vattenavrinningen från fastigheterna, dels har lagt igen röret från kärandens fastighet i syfte att hindra vattenavrinningen från fastigheten med åkern. I och med svarandens agerande har vattenavrinningen stoppats från kärandens fastighet vilket har lett till att vatten har blivit stående på åkern som har försumpats och blivit obrukbar.

Svaranden har, enligt domstolen, vid sina arbeten inte vidtagit sådana skyddsåtgärder som krävs i enlighet med jordabalkens bestämmelser för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Hans åtgärder har tvärtom orsakat skada på närliggande fastighet. Svaranden därför skadeståndsskyldig gentemot sin granne.

Grannen har dränerat sin fastighet vilket får anses vara en bruklig åtgärd vid skötsel av fastighet som vattenavrinningen för fastigheten ska tåla. Det saknas därför anledning till jämkning av skadeståndsansvaret på grund av medvållande.

Vad gäller skadeståndets storlek saknas skäl att ifrågasätta värderingen av åkermarken som har presenterats i målet. Yrkat belopp döms ut.