I juni 2010 utförde en byggfirman i Kvänum renoveringsarbeten på Mössebergs kurort i Falköping. Arbetet bestod i att avlägsna gammal färg på fastigheten samt att därefter utföra ommålning. I samband med avlägsnandet av färgen inträffade den 23 juni 2010 en brandskada på hotellfastigheten som ägdes av Bräcke Diakoni.
En anställd på byggfirman använde en varmluftspistol för att få bort färgen. Det började ryka från en spricka i fasaden och när han tittade in i sprickan såg han att det glödde där inne. Han försökte släcka med hjälp av vatten från en flaska och sedan även med en vattenslang, men försöken misslyckades. Han ropade på hjälp och en annan person ringde Räddningstjänsten, vilken var på plats strax därefter.
Bräcke Diakoni hade vid tiden för branden en företagsförsäkring i Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän vilka också har ersatt Bräcke Diakoni såsom ägare av Mösseberg med drygt 26 miljoner kronor.
Byggfirman hade i sin tur en ansvarsförsäkring hos Dina Försäkringar AB. Sedan Dina avslagit firmans begäran om försäkringsersättning väckte företaget talan vid Stockholms tingsrätt angående utfående av försäkringsersättning enligt den tecknade ansvarsförsäkringen.
Talan har lämnats utan bifall av Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt.
Byggfirman försattes i konkurs den 10 april 2015. Därefter väckte Länsförsäkringar talan mot Dina om att få ut försäkringsersättning med tio miljoner kronor i enlighet med byggfirmans tecknade ansvarsförsäkring hos Dina.
Talan har väckts med stöd av Länsförsäkringars regressrätt, såsom försäkringsgivare till Bräcke diakoni, och har riktats direkt mot Dina med stöd av 9 kap 7 § försäkringsavtalslagen (2005:104) (FAL).
Länsförsäkringar grundar sin talan på att byggfirman, eller anställd som firman ansvarar för, genom oaktsamhet har orsakat brand på Bräcke Diakonis fastighet. Oaktsamheten består i att arbete med färgborttagning utförts med värmeverktyg utan att erforderlig försiktighet iakttagits
och/eller adekvata säkerhetsföreskrifter vidtagits. Till följd av det har brand uppstått med omfattande skada som följd. Adekvat kausalitet föreligger. Oaktsamheten är av normalgraden och sålunda inte att bedöma som grov.
Dina Försäkringar bestrider att Bräcke Diakoni haft rätt till försäkringsersättning från Länsförsäkringar
mot bakgrund av att Bräcke Diakoni instruerat sin entreprenör att utföra arbete på ett sätt som stod i strid med myndighets beslut, villkor. Länsförsäkringar kan inte ha bättre rätt till ersättning ur ansvarsförsäkringen än vad Dinas försäkringstagare/konkursbolag har.
Vidare är inte skadeståndslagen tillämplig eftersom parterna avtalat om AB 04. Därutöver har inte skadeståndskravet framställts inom rätt tid och har därför preskriberats i enlighet ed 5 kap. 20 § i AB 04 och enligt allmänna rättsgrundsatser.
Slutligen gäller inte ansvarsförsäkringen gäller med hänvisning till nedan angivna försäkringsvillkor:
- Punkt 4.7.9: Försäkringen gäller inte om den försäkrade har handlat eller underlåtit att handla i medvetande om att detta innebar en betydande risk för att skada skulle inträffa.
- Punkt 1.9.1: Bolaget är inte ansvarigt gentemot försäkrad för skada som denne orsakat genom grov vårdslöshet eller till någon del orsakat med uppsåt.
- Punkt 4.7.10: Försäkringen gäller inte för skada som orsakats genom åsidosättande av lag, myndighetsföreskrift, domstols dom eller beslut, såvida inte den försäkrade kan visa att driftledningen varken haft eller borde ha haft kännedom om åsidosättandet.
Skaraborgs tingsrätt konstaterar att Länsförsäkringar har övertagit Bräcke Diakonis krav gentemot byggfirman. Det innebär i nuvarande fall att det är Länsförsäkringar som har att göra klart mera sannolikt att försäkringsfall föreligger, det vill säga att det fanns grund för Länsförsäkringar att betala ut ersättning till Bräcke Diakoni, än det motsatta förhållandet.
I denna del noterar rätten att utredningen ger vid handen att Länsförsäkringar synes ha inlett en skadereglering omgående och vid utredning av skadan kommit fram till att försäkringsfall förelåg. Det har inte framkommit något som tyder på att Länsförsäkringar, utan att närmare granska anmälan om skada, har börjat betala ut ersättning obefogat. Dina har å sin sida gjort gällande att Bräcke Diakoni diskvalificerat sig från rätt till ersättning från sakförsäkringen i Länsförsäkringar på grund av att Bräcke Diakoni anvisat byggfirman ett visst arbetssätt.
Det finns i denna del inte tillräckligt detaljerat underlag om hur den här anvisningen skulle ha lämnats, av vem och i vilket sammanhang och i sådana fall vilken innebörd den skulle ha haft, som kan leda till bedömningen att Länsförsäkringar inte uppnått beviskravet ifråga om att försäkringsfall föreligger. Sammanfattningsvis har således Länsförsäkringar, med det beviskrav som gäller i fråga om företagsförsäkringar, gjort klart mer sannolikt att försäkringsfall föreligger än att så inte är fallet.
Med denna bedömning finns anledning för rätten att övergå till att pröva frågan om preskription. Här hade Länsförsäkringar åberopat att bolaget skickat till byggfirman den 12 juli 2010. Rätten ansåg därmed att preskriptionsavbrott hade skett.
Sedan övergår domstolen till att bedöma vårdslösheten. Frågan om själva användandet av varmluftspistol i sig har grundat grov vårdslöshet hos byggfirman har prövats i Stockholms tingsrätts dom. Det står i och för sig, menar Skaraborgs tingsrätt, klart att en sådan är möjlig att använda för att ta bort gammal färg men av såväl brandutredning som i bruksanvisning för en dylik varmluftspistol framgår att det under vissa förutsättningar är olämpligt att använda densamma.
Tingsrätten delar Stockholms tingsrätts uppfattning att det dessutom, mot bakgrund av vad som nyss sagts om varningar i bruksanvisningen, ligger närmast till hands att anta att det finns en god anledning till att länsstyrelsens tillståndsbeslut endast anger ”speedheater”, som dessutom är ett specifikt varumärke för så kallade värmeplattor, som det verktyg som ska användas. Tingsrätten delar vidare Stockholms tingsrätts bedömning att måleribeskrivningen utgjort en del av, och förutsättning för, länsstyrelsens beslut att ge tillstånd till ommålningen samt att detta beslut varit känt för byggfirman. De uppgifter som sakkunniga lämnat i målet förändrar inte den bedömning som Stockholms tingsrätt gjort, nämligen att användandet av varmluftspistol under rådande förhållanden i sig får stor betydelse för frågan om byggfirman agerat grovt vårdslöst.
När det gäller försäkringsvillkoret p. 1.9.1. som föreskriver att försäkringen inte gäller gentemot försäkrad för skada som denne orsakat genom grov vårdslöshet eller till någon del orsakat med uppsåt, delar tingsrätten den bedömning som Stockholms tingsrätt gjort, nämligen att byggfirman i Kvänum agerat vårdslöst.
Tingsrätten delar även Stockholms tingsrätts bedömning i fråga om försäkringsvillkoret p. 4.7.9, som föreskriver att försäkringen inte gäller om den försäkrade har handlat eller underlåtit att handla i medvetande om att detta inneburit en betydande risk för att skada skulle inträffa, och att det är objektiva mått som måste vara utgångspunkten för den bedömningen. Även detta villkor hade byggfirman brutit mot.
Det är slutligen utrett att länsstyrelsens tillståndsbeslut visserligen inte utgör en myndighetsföreskrift men däremot ett myndighetsbeslut, vars innehåll varit känt för byggfirman, och att aktuellt försäkringsvillkor bör ses med utgångspunkt i det resonemang som Högsta domstolen framfört i rättsfallet NJA 2001 s. 750. Det skulle således ur ett sådant perspektiv inte vara rimligt att förplikta ett försäkringsbolag att utge ersättning för skada som orsakats i strid med ett känt myndighetsbeslut.
Sammanfattningsvis anser tingsrätten, även med beaktande av de efterkommande omständigheter som redogjorts för, att byggfirman har agerat grovt vårdslöst, tagit medvetna risker och agerat i strid med ett känt myndighetsbeslut vilket medför att ansvarsförsäkringen hos Dina inte gäller. Länsförsäkringars talan ska alltså ogillas redan på dessa grunder.
Domen har överklagats.