Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

För låga löner - rätt bryta med bemanningsföretag

Ett bemanningsföretag som tillhandahöll lagerpersonal för hantering av drycker till Systembolaget bröt mot avtalet genom att inte betala kollektivavtalsenliga löner. Företaget hade kunnat åtgärda det men genom att bolaget under de två veckorna fram till hävningen konsekvent vägrade att kännas vid några fel förlorar företaget.

För låga löner - rätt bryta med bemanningsföretag

Texab AB bedriver bemanningsverksamhet inom bland annat lagerhantering. DLP Drinks Logistics Partner AB tillhandahåller lager och logistiktjänster till företag som levererar drycker till Systembolaget. Texab och DLP har samarbetat sedan 2009 genom att Texab hyrt ut och tillhandahållit arbetsledning av lagerpersonal åt DLP. Personalen har utfört orderplockning för i huvudsak Systembolaget på DLP:s lager i Jordbro.

I februari 2018 ingick Texab och DLP ett avtal som innebar att Texab under de kommande tre åren skulle vara det enda bemanningsföretaget verksamt för DLP. Avtalet ersatte ett tidigare avtal från september 2015. Avtalstiden löpte från den 1 mars 2018 till den 28 februari 2021. Texab har varit anslutet till kollektivavtal, vilket även framgår av avtalet. Avtalet utgjorde inte hinder mot att DLP bedrev verksamheten med egen personal.

Anonymt tips

Den 26 juni 2018 kontaktades DLP av Systembolaget med anledning av att en anonym person uppgett att Texab inte betalade kollektivavtalsenliga löner. Den 27 juni 2018 informerade DLP Texab om de påstådda missförhållandena. Den 5 juli 2018 varslade DLP skriftligen om hävning av avtalet. Den 9 juli 2018 hävde DLP avtalet.

I meddelandet om hävning angavs som skäl att Texab systematiskt brustit i löneutbetalningarna till personalen. Dagen efter hävningen gav DLP i uppdrag åt ett annat bemanningsföretag, Logent AB, att överta verksamheten på lagret. Logent anställde samma dag merparten av personalen och fortsatte att bedriva verksamheten. Lön till personalen för tiden fram till den 9 juli 2018 skulle betalas ut senast den 25 juli 2018.

Texab har begärt att DLP ska förpliktas att betala 11 600 922 kronor för bland annat utebliven vinst.

DLP hävdar att Texab har begått avtalsbrott genom att i strid med kollektivavtalet ha reducerat lönerna för minst 91 procent av de anställda, med en genomsnittlig sänkning på 15 procent, gjort löneutbetalningar som underskridit minimilön enligt kollektivavtalet, utelämnat ersättning för röda dagar enligt kollektivavtalet och betalat fel ersättning för obekväm arbetstid och övertid. Dessutom ha majoriteten av de anställda saknat skriftliga anställningsavtal och många av de ingångna anställningsavtalen har varit ofullständiga.

Lång tids brott mot avtalet

Texab har, enligt motparten, systematiskt och under lång tid brutit mot avtalet genom att från avtalstidens första dag betala ut felaktig lön till de anställda. Detta har även pågått under en period om två till tre år innan avtalet ingicks, och det har således varit fråga om ett medvetet systematiskt avtalsbrott. Texab har undanhållit relevant information och försökt vilseleda DLP vid granskningen av de påstådda missförhållandena.

Den första frågan som Södertörns tingsrätt ställer sig är om avtalet innefattat en skyldighet för Texab att följa kollektivavtalet. DLP har gjort gällande att punkten 5 i parternas avtal inneburit en skyldighet för Texab att följa gällande kollektivavtal. Punkten har följande lydelse:

”Texab är via sitt medlemskap i Almega Tjänsteförbunden/Svenskt Näringsliv knuten till kollektivavtal med Handelsanställdas Förbund och inkopplat på kollektivavtalet – Lagring och Distribution – fr.o.m. 1 april 2016”.

Sett enbart till punktens ordalydelse går det, menar tingsrätten, inte att dra någon säker slutsats kring vad parterna avsett med den. Den tolkning som DLP gjort gällande framstår dock som den i sig mest närliggande. Att en part är ”knuten” och ”inkopplad” på ett visst avtal kan i allmänhet förväntas innebära att avtalet ska följas. Att parterna mitt i det korta avtalet skulle ha tagit in en punkt som inte varit avsedd att ha någon bindande verkan för någon av dem framstår som osannolikt.

Inte bara en informationspunkt

Sammantaget talar omständigheterna enligt tingsrätten starkt för att punkten har den innebörd som DLP påstått. En företrädare för Texab har i sitt förhör uppgett att punkten inte ens inneburit en skyldighet att vara anslutet till kollektivavtal, vilket Texab åberopat som grund för sin talan, utan endast varit avsedd som en informationspunkt. Hans uppgifter förändrar inte tingsrättens bedömning.

Slutligen konstaterar rätten att det under huvudförhandlingen framkommit att fel kollektivavtal angetts i punkten. Av vad som framkommit i förhören på båda sidor framstår detta som en uppenbar felskrivning till följd av att Texab tidigare varit anslutet till det avtal som nämns i punkten. Därför har felskrivningen ingen betydelse.

Nästa fråga är då om Texab begått avtalsbrott. Tingsrätten anser det utrett att Texab brutit mot kollektivavtalet genom att ensidigt ha infört ackord baserat på produktionsmål utan beaktande av minimilöner och att löner underskridit miniminivån enligt kollektivavtalet. Vidare är det utrett att ersättning inte utgått för röda dagar i enlighet med kollektivavtalet, att fel ersättning utgått för obekväm arbetstid och för övertid och att helglön inte erlagts.

15 procent lägre

Av en jämförelse mellan timlistorna och lönebeskeden framgår att reduceringen, så som DLP angett, varit på i genomsnitt 15 procent och gällt för en stor majoritet av de anställda. Att granskningen endast bygger på ett urval av de anställda, tolv personer, saknar enligt tingsrätten betydelse. De felaktiga löneutbetalningarna kunde upptäckas först efter att man vänt sig till arbetsledarna på lagret och på den vägen fått ut ytterligare timlistor. Detta trots att det är klarlagt att Texabs ledning haft tillgång till samtliga timlistor. Enligt tingsrätten går detta inte att förstå på annat sätt än att Texab medvetet undanhållit relevant information och försökt vilseleda DLP. Enligt tingsrättens bedömning står det klart att Texab genom att agera på dessa sätt har brutit mot den allmänna lojalitetsplikten.

Avtalsbrottet anses väsentligt. Har Texab då haft rätt att få möjlighet till rättelse och i så fall fått det? Parternas avtal reglerar inte vad som gäller vid avtalsbrott. Det är, enligt domstolen, osäkert om det finns någon allmän princip som ger en avtalsbrytande part rätt att avhjälpa fel (se Ramberg m.fl., a.a., s. 251). Enligt 37 § köplagen, som inte är direkt tillämplig här, förutsätter hävning vid fel i vara att avhjälpande inte kan komma i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen. Enligt tingsrättens mening bör det i en situation som den aktuella finnas en rätt till avhjälpande. Genom förhöret med DLP:s vd står det klart att Texab trots detta under de knappa två veckor som gick fram till hävningen konsekvent vägrade att kännas vid att några fel kunde förekomma. Tingsrättens slutsats är alltså att Texab haft rimlig tid på sig för att vidta rättelse men inte gjort det.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T12859_18.pdf

700 KB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Avtalsrätt, Övrig arbetsrätt