Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Fackförbund tvingas lämna ut anställningsavtal

Anställningsavtal som en anställd på ett vårdbolag överlämnat till sitt fackförbund Vision måste lämnas ut efter ett tingsrättsbeslut. De fackliga ombudsmän och den jurist som företrätt kvinnan med anledning av att hon avskedades omfattas inte av rättegångsbalkens undantag från editionsplikt.

Fackförbund tvingas lämna ut anställningsavtal

I ansökan om stämning, som kom in till tingsrätten den 27 mars 2020 begärde den 55-åriga kvinnan att Med Omsorg Stockholm AB skulle förpliktas att till henne betala lön och skadestånd samt gjorde gällande att hon avskedats från sin tjänst utan att det ens förelegat saklig grund för uppsägning. I svaromål invände bolaget att käromålet skulle avvisas på den grunden att det förelåg rättegångshinder i form av en i anställningsavtalet avtalad skiljeklausul.

Tingsrätten beslutade att avvisa käromålet med hänvisning till förekomsten av den påstådda skiljeklausulen.

Avvisningen upphävdes

55-åringen överklagade tingsrättens avvisningsbeslut till Arbetsdomstolen som beslutade att meddela prövningstillstånd. Bolaget begärde i Arbetsdomstolen att ett editionsföreläggande skulle riktas mot 55-åringens fackförbund Vision på så sätt att Vision skulle föreläggas att utge de anställningsavtal mellan bolaget och 55-åringen som finns i Visions besittning.

Efter det att tingsrättens beslut om avvisning upphävts av Arbetsdomstolen och målet återförvisats till tingsrätten för förnyad prövning av avvisningsfrågan, det vill säga om det föreligger rättegångshinder med anledning av den av bolaget åberopade skiljeklausulen, har tingsrätten återupptagit handläggningen av målet. Arbetsdomstolen har i sitt beslut anfört att det bör ankomma på tingsrätten att ta ställning till framställt yrkandet om edition.

Kvinnan motsätter sig edition och motiverar det med att tingsrätten har att utgå ifrån att de ombudsmän och den jurist inom Vision som företrätt henne i tvisten utgör företrädare och juridiskt biträde till henne och att dessa inte kan vittna eller lämna över skriftligt material utan hennes godkännande. Hon har inte godkänt att de ombudsmän och den jurist inom Vision som företrätt henne inom ramen för tvisten med bolaget vittnar eller lämnar ut skriftligt material som rör hennes tvist med bolaget.

Vision säger nej

Vision har som editionssvarande beretts tillfälle att yttra sig över editionsbegäran och anfört i huvudsak följande: Editionsbegäran bör inte bifallas med hänvisning till de skäl som framförts av medlemmen. Denna har under delar av tvisten med bolaget företrätts av Visions ombudsmän och förbundsjurist. Vision delar hennes uppfattning att dessa har utgjort företrädare och juridiskt biträde för henne. Handlingar eller information i annan form som Vision mottagit från medlemmen har anförtrotts företrädarna för uppdragets fullgörande. Något skriftligt medgivande 55-åringen att lämna ut handlingar eller vittna i målet har Vision inte erhållit.

Den som innehar en skriftlig handling, som kan antas ha betydelse som bevis, är som huvudregel skyldig att förete den enligt 38 kap. 2 § rättegångsbalken. Om någon är skyldig att förete en skriftlig handling som bevis får rätten, enligt 38 kap. 4 § rättegångsbalken, förelägga denne att göra det. Editionsplikten är inte begränsad till parterna i målet utan även tredje man kan åläggas att förete skriftliga handlingar (jfr. 38 kap. 7 §).

Södertörns tingsrätt konstaterar först att handlingarna som avses är  identifierade och deras innehåll kan enligt tingsrättens mening antas ha betydelse som bevis i frågan om huruvida parterna ingått avtal om skiljeförfarande.

Undantag för vissa befattningshavare

Av 38 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken framgår, såvitt nu är av intresse, att befattningshavare eller annan, som avses i 36 kap. 5 §, inte får förete skriftlig handling om dess innehåll kan antas vara sådant att han inte får höras som vittne därom. I 36 kap. 5 § tredje stycket framgår att rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det. Av lagkommentaren till nämnda bestämmelse framgår att det som sagts gäller oavsett om ombudet är advokat eller inte och omfattar även vad huvudmannen i angivet syfte meddelat ombudet innan denne åtog sig uppdraget (se NJ Lagkommentar: Rättegångsbalken m.m., kommentar till 36 kap. 5 § tredje stycket rättegångsbalken; se även Processlagberedningen i NJA II 1943 s. 468).

Vidare anges i kommentaren att eftersom det krävs att vederbörande ska vara rättegångsombud, biträde eller försvarare behöver anförtroendet ha gjorts med avseende på en kommande eller pågående rättegång.

Yrkesutövare kan ha en tystnadsplikt utan att de för den sakens skull är undantagna editionsplikten. Ett undantag från editionsplikten kräver alltså att det finns ett explicit lagstöd i 38 kap. 2 § rättegångsbalken. Det räcker således inte att det anges i särskild lag att en part inte obehörigen får avslöja vissa uppgifter. (Ekelöf, Rättegång. Fjärde häftet, 2009, s. 271f)

Fackliga företrädarna undantas inte från editionsplikten

Tingsrätten ifrågasätter inte att de fackliga ombudsmän och den jurist som deltagit i de förhandlingar som skett med bolaget har utgjort juridiska företrädare för 55-åringen i de fackliga förhandlingarna. Tingsrätten konstaterar likaså att de inte företräder 55-åringen i förevarande tvist vid tingsrätten. Omständigheten att de fackliga företrädarna agerat så som juridiska företrädare för kvinnan i samband med de fackliga förhandlingar som ägt rum med bolaget innebär alltså inte att dessa utgör sådana juridiska biträden som undantas editionsplikten i 38 kap. 2 § rättegångsbalken.

Under alla omständigheter finner tingsrätten att de handlingar som editionsbegäran avser inte kan anses utgöra sådan kommunikation mellan klient och ombud som omfattas av frågeförbudet i 36 kap. 5 § tredje stycket rättegångsbalken. De handlingar som begäran avser utgörs av ett eller två anställningsavtal som upprättats mellan 55-åringen och bolaget i samband med anställningsavtalets ingående.

Handlingarna har därmed inte uppkommit i kommunikationen mellan 55-åringen och hennes ombud vid Vision och omständigheten att handlingarna i fråga överlämnats från 55-åringen till hennes ombud vid Vision kan inte likställas med ett sådant anförtroende som avses i 36 kap. 5 § tredje stycket och som undantas editionsplikten.

Det finns därmed förutsättningar för att godta bolagets begäran.

Beslutet har överklagats till Arbetsdomstolen.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T20481-20.pdf

400 KB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Anställning, uppsägning och avskedande, Civilprocess