Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Jurist får viss revansch mot advokatbyrå i AD

Arbetsdomstolen slår i motsats till tingsrätten fast att en advokatbyrå genomfört en otillåten kvittning av en biträdande jurists lön genom ett löneavdrag med nästan en månadslön. Därmed hade arbetstagaren rätt att omedelbart frånträda anställningen och slippa skadestånd. AD ansåg att det inte var visat att arbetstagaren utsatts för trakasserier.

Jurist får viss revansch mot advokatbyrå i AD

En nu 39-årig kvinna anställdes som biträdande jurist på heltid hos en advokatbyrå i Stockholm år 2015 med en provisionsbaserad lön om 35 procent av debiterade intäkter. Arbetsgivaren betalade de sociala avgifterna. Avtalad uppsägningstid var tre månader. 39-åringen sade upp sin anställning den 2 januari 2018. Anställningen avslutades därefter genom att hon frånträdde anställningsavtalet den 30 januari 2018 med omedelbar verkan.

39-åringen som i huvudsak jobbade med migrationsrätt stämde advokatbyrån och gjorde gällande att hon i strid mot lagen (1982:20) om anställningsskydd, LAS, blivit provocerad att frånträda sin anställning med omedelbar verkan och att arbetsgivaren har genomfört otillåtna kvittningar avseende lön för januari och februari 2018 i strid mot lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

Hon begärde därför allmänt skadestånd för brott mot LAS, brott mot kvittningslagen samt ersättning för utebliven lön avseende januari och februari 2018. Arbetsgivaren bestred kraven och väckte för egen del genkäromål mot juristen och krävde skadestånd. 39-åringen ansågs inte ha haft grund för frånträdandet av anställningen med omedelbar verkan. Hon har gjort sig skyldig till avtalsbrott som har orsakat arbetsgivaren skada, vilket hon är skyldig att ersätta.

39-åringen, som numera har egen advokatbyrå, uppgav att hon underrättade arbetsgivaren om en tilltänkt hävning av anställningen den 25 januari 2018. Arbetsgivaren återkom med svar att den anlitat ett ombud. I samband härmed stängdes 39-åringen av från anställningen. Hon mådde nu så dåligt av arbetsgivarens agerande att hon var tvungen att sjukskriva sig och vid besök hos läkare kunde konstateras att stressjukdom uppkommit på grund av arbetsmiljö. Trots sjukskrivningen tillskrevs honom viss arbetsskyldighet av arbetsgivaren. Arbetsgivaren gav henne vidare förhållningsregler som försvårade hennes arbete och som får anses utgöra ett otillbörligt agerande som utgör del av grunden för att 39-åringen frånträdde anställningen med omedelbar verkan.

Advokatbyrån kontrade med att det inte förekommit trakasserier mot den biträdande juristen. De omständigheter som 39-åringen gör gällande angående de påstådda trakasserierna stämmer inte. Det bestreds vidare att de förhållningsregler som arbetsgivaren skickade till juristen skulle utgöra trakasserier.

Stockholms tingsrätt konstaterade att flera av 39-åringens påståenden om trakasserier ”förefaller relativt vaga och i flera avseende svåra att dra entydiga slutsatser av. Arbetsgivaren har nekat till att trakasserier skett samt lämnat rimliga förklaringar till flera av [39-åringens] påståenden, såsom hennes arbete i konferensrummet samt även Arbetsgivarens förhållningsregler i anledning av att [39-åringen] under sin uppsägningstid hotat med att frånträda anställningen och kräva skadestånd”.

39-åringens talan såvitt avser skadestånd för brott mot LAS och kvittningslagen samt yrkad ersättning för lön för januari och februari 2018 skulle följaktligen ogillas.

När det gäller genkäromålet om skadeståndsskyldighet för arbetstagaren gick tingsrätten på arbetsgivarens linje.

När det gäller yrkat skadestånd avseende inkomstförluster för februari och mars 2018 har arbetsgivaren härvid åberopat en beräkning på den genomsnittsomsättning 39-åringen haft minus prutningar det senaste året och multiplicerat denna med 65 procent. Omsättningen per månad har skiftat mycket under perioden. Hon har alltså inte haft rätt att omedelbart frånträda anställningen utan hon har haft att vara kvar i anställningen under uppsägningstiden till och med den 2 april 2018. Hon hade därmed brutit mot 38 och 11 §§ LAS och är skadeståndsskyldig.

Tingsrätten fann att arbetsgivarens beräkning av genomsnittlig månadslön var rimlig. Arbetsgivarens förlust med anledning av att hon inte iakttagit sin uppsägningstid uppgick därmed till 192 062 kronor, det vill säga 65 procent av 295 480 kronorna. Detta skulle 39-åringen ersätta arbetsgivaren med.

Därutöver skulle hon ersätta advokatbyråns rättegångskostnader med 450 000 kronor.

Arbetsdomstolen konstaterar inledningsvis att en arbetsgivare inte i vidare mån än vad som anges i kvittningslagen får göra avdrag på arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen för att kvitta med motfordran hos arbetstagaren (1 § kvittningslagen).

Det avgörande kriteriet för att ett löneavdrag ska utgöra en kvittning är att avdraget svarar mot en fristående motfordran. Om så inte är fallet, är det inte fråga om kvittning (se prop. 1970:94 s. 40 f.). Om arbetsgivaren till exempel underlåter att betala lön i rätt tid för att det råder tvist om rätten till lönebeloppet eller om lönens beräkning är det inte fråga om kvittning, se exempelvis AD 2009 nr 40.

I Arbetsdomstolens praxis görs en åtskillnad mellan kvittning och korrigering av preliminär löneutbetalning. Denna åtskillnad har sin bakgrund i att det på arbetsmarknaden är vanligt att den månadslön som betalas för en viss månad i sin helhet är preliminär, och justeringar av lönen för till exempel frånvaro på grund av sjukdom eller av annan anledning görs vid betalning av den preliminära lönen för nästkommande månad. Om en arbetstagare till exempel är tjänstledig utan lön under en del av januari får han eller hon likväl full lön utbetalad i januari, och avdrag för frånvaron görs från den prelimära löneutbetalningen i februari.

Redan av förarbetena till kvittningslagen framgår att sådan korrigering av preliminär lön inte utgör kvittning enlig kvittningslagen (se prop. 1970:94 s. 41 f.). Arbetsdomstolen har framhållit att motsvarande kan gälla vid belopp som betalas i förskott vid provision eller vid ackordsarbete för avräkning vid ackordperiodens slut (AD 1978 nr 5).

En arbetsgivare som kvittar lönefordran i strid med lagen kan bli skyldig att betala skadestånd till arbetstagaren (8 § kvittningslagen).

Av det skriftliga anställningsavtalet mellan advokatbyrån och juristen framgår att hon den 15:e i varje månad skulle förse advokatbyrån med underlag på fakturerat arvode och att advokatbyrån skulle betala provisionen den 25:e i månaden efter den under vilken fakturerat arvode hade influtit till byrån. Det framgår även att provisionsersättningen grundas på betalning som faktiskt inflyter.

Det står klart att parterna inte helt har tillämpat den ordning som anges i anställningsavtalet. Juristen lämnade visserligen månadsvis in underlag på fakturerat arvode, men advokatbyrån väntade inte med att betala provisionen tills fakturerat arvode hade influtit till byrån, utan baserade provisionen på de kostnadsräkningar 39-åringen lämnat in till domstolar och myndigheter.

Det framgår inte av anställningsavtalet hur parterna avsett att hantera en situation då influtna medel visade sig bli lägre än vad som begärts i de kostnadsräkningar som legat till grund för utbetalningen av provision. Det har inte påståtts i målet att parterna på annat sätt uttryckligen skulle tagit ställning till en hur sådan situation skulle hanteras.

Av utredningen framgår att någon justering av provisionen till följd av prutningar aldrig gjordes under 39-åringens anställningstid fram till att hon sa upp sig.

Advokatbyrån har som förklaring till att någon avräkning inte skedde mer regelbundet anfört att byrån inte haft möjlighet att kontrollera vilka prutningar som gjorts samt att det ålegat juristen att till byrån rapportera om prutningar, vilket hon inte gjort.

Sammantaget konstaterar Arbetsdomstolen att advokatbyrån inte tillämpat en ordning där byrån betalat en preliminär lön som korrigerats i nära anslutning till att prutningarna skedde. Utredningen ger inte stöd för att det i första hand är den biträdande juristen som kan lastas för att så inte skedde. Det avdrag som advokatbyrån gjorde från kvinnans lön utgjorde därför en kvittning, och inte en lönekorrigering.

Advokatbyrån har inte påstått att det funnits förutsättningar för tvångsvis kvittning. Frågan är därför om juristen medgivit att kvittning skedde. Advokatbyrån har inte visat att kvinnan medgett kvittning av det samlade beloppet i januari 2018.

Kvittningen har alltså gjorts i strid med kvittningslagen. Advokatbyrån ska därför betala ett allmänt skadestånd till henne. Skäligt belopp uppgår till 10 000 kronor. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.

Kvittningen innebar att juristen den månaden fick drygt 4 000 kronor i lön, i stället för drygt 36 000 kronor. Kvittningen var avsedd att vara en definitiv reglering av lönen och det var alltså inte fråga om ett kortare dröjsmål med betalning. Genom att inte betala lönen har advokatbyrån, enligt Arbetsdomstolens mening, i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden och 39-åringen har redan därför haft rätt att omedelbart frånträda anställningen.

När det gäller påstådda trakasserier konstaterar AD att tingsrätten har funnit att juristen inte gjort sannolikt att hon varit utsattför trakasserier som utgör skäl att frånträda anställningen med omedelbar verkan. Inte heller har tingsrätten funnit det utrett att juristen tvingats arbeta med så kallade probono-uppdrag. Arbetsdomstolen gör i dessa delar ingen annan bedömning.

Sammantaget gör Arbetsdomstolen bedömningen att advokatbyrån inte agerat i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt, och juristens frånträdande från anställningen kan inte bedömas som en uppsägning eller ett avskedande från advokatbyråns sida.

Hennes yrkande om allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen ska därför avslås och tingsrättens dom ska i denna del stå fast.

Juristen befrias dock från rättegångskostnader både i tingsrätten och i AD.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

40-21.pdf

50 MB
Instans
Arbetsdomstolen
Rättsområden
Anställning, uppsägning och avskedande, Advokat