Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Kommun får böta för sent varslad driftsinskränkning

Trollhättans kommun tvingas betala 36 000 kronor i avgifter efter sent varslad driftsinskränkning. Tingsrätten utgår från tidpunkten för när den först varslade personen slutade och tar inte hänsyn till när övriga anställningar upphörde.

Kommun får böta för sent varslad driftsinskränkning

Trollhättans kommun inkom den 26 juni 2020 med en anmälan om varsel till Arbetsförmedlingen, först den 5 augusti 2020 blev anmälan komplett från kommunen med underskrift. Enligt anmälan avsåg kommunen att varsla totalt 21 arbetstagare på grund av driftinskränkning som hade sin grund i arbetsbrist på grund av budget. Enligt anmälan beräknades driftinskränkningen ske den 11 augusti 2020.

Den 5 augusti 2020 meddelade Arbetsförmedlingen kommunen att varselanmälan mottagits och att varslet sett till främjandelagens huvudregel inte inkommit i rätt tid (minst två månader innan driftsinskränkningen). Arbetsförmedlingen uppmanade dock kommunen att inkomma med personförteckning över vilka anställda personer som berördes av driftsinskränkningen samt förhandlingsprotokoll. Kommunen bereddes även möjlighet till att utveckla sin förklaring till varför varselanmälan inkommit för sent sett till främjandelagens huvudregel.

Kommunen inkom den 5 augusti 2020 med personförteckning över de uppsagda arbetstagarna samt förhandlingsprotokoll. Av personförteckningen framgår att varselanmälan slutligen berör totalt 20 arbetstagare. Personförteckningen visade att den första anställningen upphörde redan den 12 juni 2020 vilket är tidigare än två månader från anmälan enligt bestämmelserna i främjandelagen (2 §). Då den faktiska driftsinskränkningen skedde den 12 juni 2020, skulle kommunen senast den 12 april anmält varslet till Arbetsförmedlingen enligt bestämmelserna i främjandelagen.

Vänersborgs tingsrätt konstaterar enligt 1 § främjandelagen ska en arbetsgivare som avser att genomföra en driftinskränkning om minst fem arbetstagare varsla Arbetsförmedlingen om detta inom de tidsfrister som anges i 2 §. I detta fall är tidsfristen minst två månader före driftsinskränkningen (2 § p 1).

Om en arbetsgivare uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att varsla om driftinskränkning på föreskrivet sätt kan arbetsgivaren enligt 17 § första stycket åläggas att betala en särskild varselavgift till staten med ett belopp som fastställs för varje påbörjad vecka som varsel försummats samt bestäms till lägst 100 och högts 500 kr för varje arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen. Om det föreligger särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till lägre belopp. Det kan också beslutas om fullständig befrielse från varselavgift.

Parterna är överens om att varselavgift i och för sig ska utgå. De är dock inte överens om hur avgiften ska beräknas samt avgiftens storlek. Kommunen pekar på att anställningarna upphörde vid olika tillfällen för arbetstagarna och att det är fel att utgå från tidpunkten för den som slutade först. 11 av de 20 individer som varslats har aldrig avslutat sin anställning hos kommunen. De arbetar i dag kvar i kommunens verksamhet. Av de nio resterande individerna så är det endast en individ som har lämnat sin anställning på det datum som Arbetsförmedlingen beräknar driftsinskränkningen.

Av utredningen framgår att kommunen i och för sig försummat varsel i sammanlagt nio veckor för 20 arbetstagare. Vidare framgår av utredningen att första arbetstagaren fick lämna sin anställning den 12 juni 2020. Som staten anfört anses därmed driftsinskränkningen för de 20 berörda arbetstagarna ha inträffat den 12 juni 2020, och detta gäller oavsett att samtliga berörda anställningar inte upphörde samma datum (2 § AFFS 2010:2 samt Kristina Ahlström, lag (1974:13) om vissa åtgärder, 2 §, Karnov 2021-07-20).

Kommunens anmälan om varsel borde således ha kommit in senast två månader före driftsinskränkningen, dvs. den 12 april 2020. Anmälan kom dock in först den 26 juni 2020. Omständigheterna är sådana att kommunens underlåtenhet att varsla inom tidsfristen måste anses ha skett av i varje fall av grov oaktsamhet. Även med beaktande av det som kommunen anfört anser tingsrätten att det inte finns tillräcklig anledning att behandla någon av de berörda arbetstagarna olika i avgiftshänseende samt att 200 kronor per arbetstagare är skälig avgift. Med hänsyn till det sagda och till att det rört sig om nio veckors försening ska avgift utgå med 36 000 kronor (9 x 20 x 200 kronor). Statens talan ska alltså bifallas. 

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T26-21.pdf

400 KB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Övrig arbetsrätt, Anställning, uppsägning och avskedande